Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Johan Svensson

Det går inte annat än att oroa sig för AIK

Johan Porsberger deppar efter AIK:s andra raka förlust. Foto: JESPER ZERMAN / BILDBYRÅN
Jonathan Dahlén hade stor show i sin återkomst till Timrå. Foto: K-G Z FOUGSTEDT / BILDBYRÅN

KRISTIANSTAD. 2130 fantastiska hockeyälskare en fredagskväll i Kristianstad.

En nykomling med en överladdad publik, och ett klassiskt allsvenskt lag, som har en fanatisk skara supportrar med sig från Smålands skogar.

Ändå är mina tankar på annat håll.

Efter att ha missat två matchserier i våras, så går det inte annat än att oroa sig för vad det ska bli av AIK Hockey den här säsongen.

Förlust mot Vita Hästen på ett öde Hovet.

Ikväll förlust borta mot topptippade Västerås.

Helt plötsligt är det en oerhörd tyngd på nya, och oerfarna tränaren, Jussi Salo som tagit en lång väg genom det svenska seriesystemet och nu fått en mardrömsstart i den allsvenska karriären.

Känslan är dessutom att han är livrädd för att få sparken.

Med all respekt för Boro/Vetlanda och Lindlöven. Men steget till att leda en storklubb i svensk hockey, med svenska mästartitlar, är någonting helt annat.

Som människa har jag fått ett oerhört bra intryck av Jussi Salo. Men risken är också klart påtaglig att Salo är styrd till stora delar av sportchefen Anders Gozzi, som dessutom finns med i båset som assisterande tränare. Hur mycket lägger sig sportchefen i när det börjar gå lite knackigt resultatmässigt?

***

Efter två raka förluster i den allsvenska serien är pressen nu oerhört stor. Framför allt när man har en orutinerad tränare, som säkerligen är mer rädd för att misslyckas än vad han brinner för att verkligen lyckas. 

Mina källor säger att man redan efter matchen mot Vita Hästen höll ett (alldeles för) långt möte om den matchen, i stället för att snabbt lägga den åt sidan, och börja fokusera på Västeråsmatchen, som är ett måste i en serie över 52 omgångar. 

Jag begriper också att man måste gå igenom vissa saker, men så dåligt var det faktiskt inte. Det stressar förmodligen bara upp spelarna i onödan.

***

Lägg därtill att AIK efter den här mardrömsinledningen ska möta tre lag på bortaplan.

I tur och ordning: Almtuna, Kristianstad och Tingsryd.

Av det jag såg kring bottentippade Kristianstad och Tingsryd, så kommer AIK ställas mot ett Kristianstad som verkligen som verkligen bara kör, och spelar med hög fart i anfallen. Dessutom med en entusiastisk hemmapublik, som manar på ordentligt.

Trots att det är hockeyallsvenskans minsta ishal, så kan man inte annat än älska trycket fansen håller.

Tingsryd är ett lag jag överraskades av. På papperet ser det inte speciellt spännande ut, men nya tränaren Magnus Bogren verkar ha fått en rejäl struktur på gänget.

***

Hockeyallsvenskans klarast lysande stjärna på förhand är utan tvekan Timrås Jonathan Dahlén.

På upptaktsträffen flaggade tränaren Fredrik Andersson för att vi skulle ge Dahlén tid.

Efter den första omgången så undrar jag, tid för vadå?

Dahlén inledde sin allsvenska comeback med att göra två mål och en assist, när Timrå vann över Vita Hästen på bortaplan.

När vi givit Dahlén tid, så undrar jag vad vi kan förvänta oss efter det...