Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Elisabeth Lindbäck

Snälla Wikegård, det är tröttsamt och förlegat

Niklas Wikegård.Foto: OLA WESTERBERG / BILDBYRÅN
All heder åt linjemannen som drog bort Emil Sylvegård och höjde underhållningsvärdet både i situationen och resten av matchen, skriver Elisabeth Lindbäck.Foto: NICLAS JÖNSSON / BILDBYRÅN

Ljuset i mörkret eller ett Skånederby i novembers serielunk. 

Vilken match och inramning i går! 

Men snälla Niklas Wikegård – allmän fradga över slagsmål känns både tröttsamt och förlegat.  

All heder åt linjemannen som drog bort Emil Sylvegård och höjde underhållningsvärdet både i situationen och resten av matchen.

Fullsatt, inledande livesång på isen av Rögles stämningsfulla hymn och två lag som sannerligen bjöd upp till dans. Det var inget fel på underhållningen i säsongens andra Skånederby. Lägg därtill en väldigt spännande och jämn match rent spelmässigt. 

Wow. 

En bättre novemberkväll i Ängelholm minst sagt. 

Och precis som vanligt var Emil Sylvegård överallt, övertänd och ivrig med sin egenutnämnda livsuppgift att reta gallfeber på allt och alla i Rögle. Matchens stora snackis kom så klart att handla om denna superprofil i sammanhanget. Men också om ett tröttsamt utspel av Niklas Wikegård i C More. 

Experten sparade inte på krutet när linjedomaren Ludvig Lundgren drog bort en fullständigt adrenalin– och testosteronhög Emil från ett slagsmål, varpå Emil lite komiskt tappade balansen och åkte i isen till Rögleklackens stora förtjusning. 

C More-experten mullrade direkt: 

”Det är jättetråkigt när man ser en linjedomare som drar ner en spelare på det sättet. Det är pinsamt faktiskt. Ingenting man vill se.”

”Han gör det till sin privata uppgift att hänga på honom” 

Ja, tacka f-n för det, säger jag. 

Wikegård får kolla mer boxning på sin fritid om det är vad han vill se. Jag föredrar hockey. Allmän fradga över slagsmål känns både tröttsamt och förlegat. Dessutom, ett derby där Emil Sylvegård åker på matchstraff (man behöver inte ha många hästar hemma för att räkna ut vart det var på väg) i första perioden är ett betydligt tråkigare derby än ett med profilen på isen hela vägen ut. Nu hettade det dessutom till rejält, taket lyfte upp i det blå av ljudvågorna och Ludvig Lundgren såg till att det inte spårade. Exemplariskt skulle jag säga. 

Vi fick ett fantastiskt derby i tre perioder. Två bra prestationer där Rögle drog det längsta strået i förlängning. Rättvist? Ja. Men det hade inte heller varit orättvist om Malmö vunnit. 

Fortsättning följer. 

Rögle 2. Malmö 0. Om precis en månad går nästa rivalmöte. 

--

Till sist. En hyllning till Rögleklacken. Helt plötsligt under andra perioden började kortsidan sjunga: 

”Zlatan han är grön och vit, Zlatan han är grön och vit...”

Läktarhumor när det är som bäst.