Jaktvårdskonsulenten Stefan Holm.
Jaktvårdskonsulenten Stefan Holm.

Jakt dyrt nöje - kostar mer än det smakar

Publicerad

Älgjakten - som i dag börjar i södra Sverige - är ett dyrt nöje.

Svenska jägare lägger i snitt 12 500 kronor per år på sin hobby, skriver Dagens Nyheter.

De senaste tio åren har jägarna i Sverige blivit färre, och hobbyn har ansetts extremt gubbig. Men nu ser det ut som trenden vänder. Fler jagar, och allt fler kvinnor.

Till förra jaktåret, som slutade i somras, löstes 271 000 jaktkort, och det är 7 000 fler än året före, skriver Dagens Nyheter.

Men den nytrendiga hobbyn är inte billig. Mer eller mindre nödvändig utrustning kostar åtskilliga tusenlappar om den köps ny.

2 000 för jägarexamen

Dessutom kostar jägarexamen minst 2 000 kronor. Och så måste jägaren betala markarrendet, om hon eller han inte äger egen mark att jaga på.

Ett sätt att få ner den enskilda kostnaden är att lösa dagkort.

- Möjligheterna att köpa sig en jaktdag ökar för varje år. Det kan vara jaktlag, kommuner eller andra markägare som vill ha extrainkomster genom att sälja jaktdagar, säger jaktvårdskonsulenten Stefan Holm till Dagens Nyheter.

I Mälardalen kan en sådan jaktdag kosta 2000 kronor - i Norrland kan en dag i skogen vara "nästan gratis", menar Stefan Holm.

- Att jaga småvilt kostar någon hundralapp. Älg kostar väl lite mer, säger han till Dagens Nyheter.

230 kronor i kilopris

Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå (SLU) räknade 2008 ut att hur mycket genomsnittsjägaren lägger på utrustning. Omräknat till dagens penningvärde handlar det om 12 500 kronor. I samma SLU-undersökning framkom att jägaren i snitt får med sig 54 kilo kött hem. Det betyder att kilo­priset är 230 kronor. Knappast lönsamt, konstaterar Dagens Nyheter.

Bästa spartipsen från DN är att använda gevärssiktet och skippa kikaren, köpa begagnat och jaga utanför storstadsregionerna.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag