Sture Johannesson, grafisk konstnär, är död. Foto: DRAGO PRVULOVIC / SCANPIX / CODE 70045 DRAGO PRVULOVIC / MALMÖBILDSture Johannesson, grafisk konstnär, är död. Foto: DRAGO PRVULOVIC / SCANPIX / CODE 70045 DRAGO PRVULOVIC / MALMÖBILD
Sture Johannesson, grafisk konstnär, är död. Foto: DRAGO PRVULOVIC / SCANPIX / CODE 70045 DRAGO PRVULOVIC / MALMÖBILD
Med böcker, analyser och utställningar i flera av världens konstmetropoler. Foto: CHRISTER WAHLGRENMed böcker, analyser och utställningar i flera av världens konstmetropoler. Foto: CHRISTER WAHLGREN
Med böcker, analyser och utställningar i flera av världens konstmetropoler. Foto: CHRISTER WAHLGREN
En av få svenska konstnärer sprungna ur 60-talets hippie-kultur har hyllats som Sture på den internationella konstscenen, skriver Olle Berggren. Foto: CHRISTER WAHLGRENEn av få svenska konstnärer sprungna ur 60-talets hippie-kultur har hyllats som Sture på den internationella konstscenen, skriver Olle Berggren. Foto: CHRISTER WAHLGREN
En av få svenska konstnärer sprungna ur 60-talets hippie-kultur har hyllats som Sture på den internationella konstscenen, skriver Olle Berggren. Foto: CHRISTER WAHLGREN

Malmökonstnären Sture Johannesson är död

Publicerad

Sture Johannesson är död.

En av få svenska konstnärer sprungna ur 60-talets hippie-kultur har hyllats som Sture på den internationella konstscenen.

Med böcker, analyser och utställningar i flera av världens konstmetropoler.

Men i Sverige var det ofta tyst. Här var Sture den evige provokatören som aldrig lät sig tämjas.

Sture var varken vänster eller höger. Han slogs mot allt och provocerade omgivningen.

Kanske anarkist. Konstanarkist.

Den typen av konstnärer älskar man i England, Tyskland. Frankrike, Danmark, Spanien och USA.

Där hyllades Sture som en av de stora i sin genre. 

Utanförskapet var hans drivkraft

Han provocerade sin omgivning redan på 60-talet utifrån sin dåvarande bas, Galleri Cannabis på Östra Långgatan, Lugnet, i Malmö.

En plats där intellektuella och konstnärer från hela världen samlades för att ta del av Stures och hustrun Ann-Charlottes experiment. Ett ställe som, enligt Sture, var lika mycket workshop och tankesmedja som "coffee shop".

När Jefferson Airplane spelade i Köpenhamn besökte gitarristen Jorma Kaukonen galleriet.

Här skapades bland annat en av Stures mest kända 60-talsaffischer, "Hashflickan" som gjordes till Undergroundutställningen i Lund 1968.

Redan där slog Sture an tonen.

I min studentlya i Lund hade jag av Stures tidiga affischer, "The Key is Frank" med hans stora idol, Bob Dylan.

De var födda på samma dag.

Hyllades i Storbritannien

I det brittiska kulturmagasinet Dazed & Confused skrev den ansedda konstkritikern Francesca Gavin för sex år sedan att "Johannesson är en tydlig symbol för den nya generationens provokatörer".

– I 50 år har jag kämpat mot maktkoncentration inom konstnärsnämnden och andra institutioner, från svenskt håll har jag aldrig fått någon hjälp eller inbjudan att visa min konst, sa Sture till mig i samband med artikeln.

– Och ingen av mina samtida kollegor protesterade mot trakasserierna från den etablerade, inhemska konstvärlden. Ingen ville ju ta risken att stämplas som drogliberal.

Vi bodde grannar i samma hus på Sankt Pauli Kyrkogata i Malmö under flera år och jag kunde följa Sture och Ann-Charlottes arbete på nära håll.

När Barcelonas stora konstmuseum Macba (Museu d'Art Contemporani de Barcelona),köpte hans så kallade "danska kollektion" var jag på plats när det var dags för vernissage av utställningen "Time as Matter".

"Smickrad"

Då hade Sture redan tvingats kapa sitt ena ben och kunde inte närvara.

Men Kvällsposten rapporterade från platsen med "smygtagna" bilder. Där hängde Sture med de verkliga mästarna inom popkonsten.

Den kollektionen borde ha köpts av Malmö Konsthall.

– Jag är förstås smickrad och glad att den internationella konstscenen visat ett så stort intresse, men det känns ändå lite vemodigt, sa Sture i samband med vernissagen.

Kollektionen lånades senare ut till USA där han hyllades som en viktig inspirationskälla till den affischkonst som fanns i San Fransiscos 1967- 1969.

Nu är Sture borta, de senaste åren var inte lätta, men när jag besökte honom hade han alltid nya projekt på gång. Båda benen var nu kapade och han satt i rullstol.

Vid sista mötet pratade han om att han gjutit av ett av sina kapade ben i brons.

– Det har jag tänkt ställa ut hos Alex Sainsbury på Raven Row i London, sa han.

"Sture sätter ner foten", var hans tänkta tema.

Så kommer det att vara. Även framöver.

 

Rättelse: I en tidigare version av texten stod det att Sture Johanesson inte fanns med i Nationalencyklopedin, det stämmer inte. Här finns han. 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag