Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"Jag fattade inte vad jag gett mig in på"

Laddar upp inför Melodifestivalen.Foto: Christian Örnberg

BJÄREHALVÖN. Hasse "Kvinnaböske" Andersson, 66, debuterar visserligen sent i Melodifestivalen.

Men han kan inte ha en bättre coach än hustrun Monica Forsberg.

- Hon skrev ju texten till Carolas "Främling" och körade bakom stjärnan när hon vann i Brighton, säger den folkkäre artisten som direkt efter tillkännagivandet fick grattishälsningar från vännen Olle Jönsson i Lasse Stefanz.

Sanna en schlagerfavorit

Namn: Hasse "Kvinnaböske" Andersson.

Ålder: 66.

Bor: Bjärehalvön.

Familj: Hustrun Monica Forsberg och hunden Gulli. Fyra utflugna barn. Fem barnbarn.

Schlagerfavoriter: "Nygammal vals" med Lill Lindfors & Svante Thuresson. "Ska vi plocka körsbär i min trädgård" med Ann-Christine Bärnsten. "Making your mind up" med Bucks Fizz. Brandsta City släckers och Sanna Nielsen.

3 Kvinnaböskelåtar

"Arrendatorns klagan"

Bengt ville pruta på arrendet. Han odlade på min mark i Kvinnaböske eftersom jag inte hade tid på grund av spelningar. Han klagade på att det var så mycket sten i åkern. Han påstod att han var tvungen att koka sättpotatisen till mos som han sedan tryckte ner mellan stenarna.

"En grön vågare"

Handlar om hur tosigt jag bär mig åt. Jag skulle odla jordgubbar. Giftfritt. När jag kom hem hittade jag inte plantorna bland allt ogräs. Jag hade även 75 gäss. Räven tog 38 av dem. Jag fick köra döda gäss i röllebören och gräva ner kropparna.

"Änglahund"

När jag klev av scen i Konga och Ask satt det en man som var lite på lyset vid scen och pratade med sin hund. Folk berättade för mig att han levde för sin hund. När jag kom hem sedan skrev jag sången. Skivbolaget ville inte ge ut den eftersom den var för lång. Men de fick ge med sig. Hunden på skivomslaget var fotografens. Själv hade jag en väldigt trofast chauchau vid den tiden som låg vid grinden och väntade på mig när jag var ute och spelade.

Vejbystrand, Kvinnaböske, Bjäre. Vägskyltarna är som en Spotifylista med Hasse Anderssons musik. Vi inspekterar det nya huset på Bjärehalvöns södra sida. Utsikten är vidunderlig där Kullen skymtar i horisonten. Och en bit ner i backen galer en galen tupp.

- Jag kör ju ofta ensam hem efter jobb. När jag kommer över krönet där uppe och ser ut över Skälderviken blir jag alldeles varm inombords. Lugn i kroppen liksom, säger han och visar runt i huset som är utrustat med en inspelningsstudio där han kan spela in sin musik. Ute såväl växthus som jordkällare för den odlings- och matintresserade Andersson. Hunden Gulli leker med husse som verkar vara tämligen oberörd av all uppståndelse i samband med Melodifestivalen.

- Jag är luttrad, säger han och skrattar till.

Engagerar folk

Men samtidigt märker han att hans medverkan engagerar folk.

- 12 000 har visat att de gillar det här på min Facebooksida, säger han och tillägger:

- Alltså jag håller inte på med sociala medier, men jag har en Facebooksida som jag får hjälp att sköta. Instagram är inte min grej. Jag kan ju knappt skicka ens ett sms. Jag ringer och mejlar.

I Melodifestivalen slåss han just mot artister som rider på vågen med sociala medier.

- Men jag känner att en ny generation har börjat lyssna på mig också.

Den gamla sorten

Han är vad man säger old school. Den gamla sorten. Har varit artist så länge han själv kan minnas, även om han har en vårdutbildning i botten. Men han är på sätt och vis hetare än någonsin. Och när han egentligen kunde dragit sig tillbaka som pensionär hittar han nya utmaningar.

- Det är "värre" än nånsin. Men jag ska inte klaga. Det är bara roligt. Och så länge det är roligt så fortsätter jag.

Och så länge han har hälsan.

- Men jag mår prima, förutom en irriterande förkylning.

Annat var det 1984 då han på vägen till ett jobb kollapsade.

- Jag var övertygad om att jag skulle dö den gången.

Han lyckades ta sig till sjukhus där man kunde konstatera att han i alla fall inte drabbats av hjärtinfarkt.

- Men det var en varning.

Full av energi

Han tog den på allvar. Ser kärnfrisk ut i dag. Full av energi. Ögonen är nyfikna. Hasse är ensam hemma med hunden, en finsk lapphund.

- Lilla söta fröken Gulli Andersson heter hon. Är ett och ett halvt år.

Hustrun Monica Forsberg är på väg hem. Efter en tid på sjukhus. Har genomgått en höftledsoperation. Hasse väntar oroligt och springer och svarar så fort telefonen ringer. Ringer henne för säkerhets skull för att kolla att han inte missat samtalet.

- Men det är roligt att hon blir bra nu, säger Hasse och sneglar på tvätten som hänger på tork på en ställningen.

Men sedan torkar han noga av köksbordet och man förstår att i den här familjen delar man på sysslorna. Monica har en egen karriär. Är själv en veteran i schlagersammanhang. Hon skrev "Dag efter dag" som Chips sjöng i Brighton. Men framför allt skrev hon texten till "Främling".

- Vet du vad hon sa när jag själv blev antagen Melodifestivalen? "Nej, kunde jag inte få det där för mig själv". Hahaha! Men då föreslog jag att hon skulle vara min manager och då blev hon lugn.

Minns du att du såg henne med Carola i Brighton, ni var ju inte ett par redan då?

- O ja. Och jag minns att jag såg henne redan när jag var 17-18 år och jobbade på sjukhuset i Vejbystrand. Hade singeln "Får jag skänka mig din sång". Jag tänkte redan då att hon var en snygg böna.

Nu har de varit gifta i tjugo år. De har inga barn tillsammans men Hasse har tre döttrar och en fosterson. Och fem barnbarn.

- Båda döttrarna Lisa och Jenny sjunger och spelar gitarr. Men det är barnbarnet Amanda som är den verkliga talangen i familjen. Känns att generna har spridit sig där. Lisas man Thomas är dessutom min ljudtekniker. Sedan hjälper brorsan Jonny mig också. Familjen.

Systern gick bort

Hasse har ytterligare en bror, och en syster. Men hon gick bort häromåret och lämnade en stor sorg efter sig.

- Det var tradigt. Min mamma dog när hon bara var 56 och min storasyster har varit ett stöd för mig sedan dess.

Visste inte att du hade en fosterson?

- Kal P Dal jobbade ju också i vården. Jim heter sonen och han har bott med oss. Nu är han själv inom vården, i Ängelholm. Det har gått bra för honom.

Hasse är född i Malmö, men redan som 17-åring hamnade han i Vejby.

- Sedan dess har jag varit den här delen av Skåne trogen. Med undantag för exilen i Värmland har jag bott här. Under 70- och 80-talet bodde jag i detta Kvinnaböske, som egentligen bara är en samling hus. Vi hade vår första spelning med Kvinnaböskebandet i Grevieparken. Det är här jag vill leva. Här är lugnt, mysigt, ljust, inga sommargäster. Trevliga människor. Grannarna passar Gulli när jag är ute och spelar. Har höns hos en annan granne.

Koll på schlagern

Hasse växte upp med 60-talspopen. Han har dock alltid haft koll på schlagern. Men konstigt nog har han aldrig medverkat i tävlingen.

- Kåge Gimtell, som producerade schlagerfestivaler i Malmö, försökte övertala mig att skicka in bidrag. Men det var så viktigt att låtarna inte var över tre minuter långa. Jag är ju inte van att fatta mig så kort. "Änglahund" är över fem minuter lång. Det där är inte min grej. Samtidigt då han frågade hade jag fullt upp med tv-serien "Hasse och hans vänner".

Det här var på 80-tal. I dag är han mer tveksam av helt andra anledningar.

- Showen har tagit över. Det är för mycket effekter i min smak. För mycket spektakulära grejer. Jag är inte ens i närheten av det. För mig handlar det om låten, och om svänget. Det är ju trots allt en meloditävling det här.

Hasse har samma syn på "Idol".

- Det är för mycket attribut i det. Det är som att dans är viktigare än nåt annat. Och det ska vara vatten. Och telefonkiosker som slås itu...

Nån bra schlager?

- Ranelid var bra. Stack ut. Den var rolig. Allt låter ju lite likadant men den "glimtade" till.

Har du nånsin sjungit schlagerlåtar?

- Jag har ju gjort "Augustin" som Siw Malmkvist vann med 1959. Hon och jag gjorde den på Skansen. När Bröderna Olsen vunnit hade vi dem i Hasses lada.

Det var låtskrivaren Anderz Wrethov som lyckades få in Hasse i tävlingen.

- Jag sjöng en gång på en låt Nanne Grönvall skrivit men det hände inget med den. Sen kom Anderz, som verkligen är uppvuxen med min musik, med en låt som hette "Sommaren på Bjäre" men inte heller den kom med. Men han gav inte upp och lyckades få ett japanskt pojkband att spela in samma låt. Fast med ny text. Den blev en megahit i just Japan.

Gav sig inte

Anderz gav sig inte heller när det gäller Hasse och skrev "Guld och gröna skogar", nästa års låt i festivalen.

- Den kom nästan med i fjol och nu är den alltså med på riktigt. Den ligger nära de låtar jag själv skriver. Den är svängig och har en riktig hook. Det är uptempo. Lite country, folk, irländskt. Nästan Riverdance.

Kommer du att dansa?

- Jag fattar ju att jag inte bara kan stå rätt upp och ner. Men, nej, jag kan inte dansa. Jag kan lite foxtrott. Och gammeldans. Det lärde jag mig mot att Monica började spela golf. Jag har lejt lite folk till att dansa i mitt nummer.

Det blir väl westernboots och cowboyhatt, dina signum?

- Boots ja. Hatt nej! Det blir bara gnäll på fotograferna om jag har det. Jag får se ut som Kenny Rodgers, du vet.

Jo, det tänks en del på kläder vid köksbordet hemma hos Hasse.

- Jag brukar tänka ut vad jag ska ha. Sedan kommer Monica och säger "Nej nej". Det blir alltid hon som får sista ordet.

Hur var presentationen på tv när det avslöjades att du skulle vara med?

- Det var en ny värld. Jag fattade nog inte riktigt vad jag gett mig in på. Det var köer med journalister som skulle göra intervjuer för olika medier. Det tog hela dagen.

Börjar du ångra dig redan?

- Hahaha. Nej, jag tar det inte på så blodigt allvar. Jag gör bara mitt bästa.

Vad har du att bevisa?

- Men jag är inte ung längre och behöver det här som ett avstamp. Jag har gjort 23 album, haft egen tv- och radioshow. Rubbet. Jag är så privilegierad.

Nervöst?

- Jag vet ju att det här inte är ett vanligt gig, det går inte att ta om låten om jag missar. Men jag är trygg i min grej. I min musik, i min publik. Det är bara kul att få visa upp sig i tv. Det är inte ofta nu för tiden trots att jag är en av de hårdast arbetande artisterna i det här landet.

Vinstchanser?

- Jag tror inte jag vinner! Jag har ju sett sådana tungviktare som Peter Jöback, Tommy Körberg och Mats Ronander åka ur. Jag är medveten om det. Jag kommer bara att ge järnet och få stället att gunga.

Du kommer att vara påpassad och alla, precis alla, kommer att ha en åsikt om dig.

- Jag bryr mig inte om vad andra tycker.

Hur tänker du?

- Jag är medveten om att vi behöver förnyelse i den här branschen. Men som det är nu är det enbart förnyelse i till exempel radion. Många tycker faktiskt att det är skönt med en sådan som mig som bryter av mot all denna förnyelse.

Vad säger du om konkurrensen, åtta skåningar är med i startfältet?

- Ja, Måns Zelmerlöw känner jag. Han har ju dessutom "Änglahund" på repertoaren. Han har suttit runt en lägereld i Afrika tillsammans med barn och gjort den. Han rycker nu i min nya låt, men jag sa att han skulle hålla fingrarna borta. Måns familj har faktiskt ett sommarhus här, borta i Kattvik. Men de andra som kommer härifrån, Eric Saade och Andreas Johnson, de tillhör en annan generation.

Hasse fixar frukost. Färska bullar, ost, kaffe. Han gillar morgnarna med kaffekoppen då han blickar ut över Skälderviken.

- Det ligger en fantastiskt fin badplats där nere, säger han och pekar.

- Men jag badade inte en enda gång i somras. Trots värmen. Jag jobbar ju alltid.

Du säger att du ska spela in en skiva på nyåret. Medan andra artister lägger all energi på att ladda upp inför tävlingen. Hur laddar du upp?

- Vi sticker till Florida i början av februari. Vi har ju ett hus där i West Palm Beach. Spelar lite golf. Det blir bra uppladdning.

Din kompis Måns ska gå på diet och köra mycket på gym.

- Jag nöjer mig med promenader med hunden.

Under den 35 år långa karriären har han gjort runt 100 spelningar om året. Det blir 3 500. Ett svårslaget rekord.

- Jag har ju varit med om det mesta. Utom just då Melodifestivalen.

Men har du några andra drömmar att förverkliga?

- Det skulle i så fall vara film. Regissören Anders Albien hade planer på en film om mig. Jag skulle köra runt i en lastbil med en hund i hytten. Jo och sedan spelade jag värdshusägare i kultfilmen "Sounds of silence".

Hasse, vad hälsade egentligen Olle Jönsson?

- Att han också vill vara med.

Ska Olle Jönsson bli Hasses hemliga vapen i delfinalen i Örebro i februari?