Malmö vill ha polishögskola

Publicerad
Uppdaterad
Malmö högskola vill starta polisutbildning. Rektor Lennart Olausson planerar att uppvakta regeringen i frågan redan i november.
- Det är viktigt att folk från olika kulturer vill bli poliser och i Malmö har snart hälften av invånarna utländsk bakgrund, säger han.
Antalet poliser i Sverige ska öka från 17 700 till 20 000 - på fyra år. Polisen vill också få in fler sökande med utländsk bakgrund till polishögskolorna. Lennart Olausson ser Malmö högskola som en del av lösningen. - Vi borde kunna rekrytera bredare här än på något annat ställe, säger han. Det har länge förts diskussioner om en polishögskola i Malmö. För ett år sedan sa Tobias Billström (m), då riksdagsledamot, i dag migrationsminister, att Rosengård var en lämplig plats. Det håller inte Lennart Olausson med om. - Dilemmat med det är att det skulle bli svårt att integrera polisstudenterna med de vanliga studenterna. Utbildningen bör ligga nära vår nuvarande verksamhet. Lennart Olausson är inte ensam om att vilja ha utbildningen. De flesta högskolorna i Sverige är intresserade.

Stor erfarenhet

Något som talar för Malmö, utöver den etniska mångfalden, är att det redan finns kompletteringsutbildningar för poliser i staden. Lennart Olausson framhåller också Malmö högskolas erfarenhet av att arbeta med studenter som inte har svenska som modersmål. - Det finns krav på att poliserna ska ha ett visst ordförråd när de är färdiga och vi är vana vid att jobba med den typen av språkträning. Om ni får grönt ljus för en polisutbildning, hur snabbt kan ni få i gång den? - Det finns saker som måste diskuteras, var man ska öva skjutning och bilkörning till exempel. Men jag tror att det skulle kunna gå rätt fort.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag