Ett samhälle utan fungerade dricksvattenförsörjning blir snabbt mycket sårbart. Det visar bland annat händelserna i Östersund år 2010, där dricksvattenförsörjningen slogs ut när parasiten cryptosporidium spreds via vattnet. Under krisen väcktes frågor om reservsystem, krisberedskap och huruvida vi tar vårt dricksvatten för givet. För att snabbt dö ut igen. Engagemanget för vårt dricksvatten är tyvärr lika lågt som kunskapen om dess samhällsekonomiska värde.
Bolmentunneln försörjer direkt eller indirekt 900 000 skåningar och blev 2010, på Sydvattens initiativ, Sveriges första riksintresse för dricksvatten. Tunneln är emellertid ännu den enda sitt slag för dricksvattenändamål. Mälaren, Göta älv och Bolmen är deklarerade som riksintressen för sjöfart, fiske och friluftsliv, men inte för dricksvatten. Detta trots att dessa tre ytvatten försörjer nästan halva Sveriges befolkning med dricksvatten.
I många svenska kommuner ligger utbytestakten för rörnätet på närmare 300 år. Ur ett drift- och säkerhetsperspektiv är detta en mycket lång tid. Det är lätt att inse att vi skjuter stora investeringar och problem framför oss.
Dricksvattenförsörjningen är en av de stora globala framtidsfrågorna. I Sverige liksom i många andra länder ökar konkurrensen om vattnet. Samtidigt riskerar klimatförändringarna och den ökande användningen av kemikalier att innebära ökade påfrestningar på vattentäkter och produktionsanläggningar.
Att kunna bedriva kvalificerad forskning med nära anknytning till vår dagliga verksamhet har blivit allt viktigare. Sydvatten driver ett antal forskningsprojekt i samarbete med andra branschaktörer. Ett exempel är ett innovationscentrum för vattensektorn på Ideon i Lund, Water Innovation Accelerator, som nu inhyser ett tiotal företag med nya, spännande affärsidéer. Ett annat är det gemensamma forskningsbolag för vattenfrågor som Sydvatten, NSVA och VA SYD lade grunden för 2012.
Forskningsbolaget ger oss möjlighet att resurseffektivt och målinriktat utveckla forskningen inom våra områden. Men detta och flera andra projekt har föregåtts av utdragna utredningsprocesser om huruvida initiativet ryms inom ramen för VA-taxan, det vill säga vårt uppdrag, eller ej. Möjligheten att ta ett långsiktigt ansvar för att möta framtidens behov är långt ifrån självklar.
Det grundläggande problemet är att omvärldens krav på vattenproduktionen ökar, samtidigt som förutsättningarna inte uppdaterats efter dagens reella behov. Sydvattens och många andra dricksvattenaktörers verksamhet bedrivs i politisk skugga. Att förlita sig på att dessa aktörer själva ska driva framtidsutmaningarna, dessutom inom ramen för ett förlegat uppdrag, är ytterst riskabelt.
Ansvarsfrågan är diffus och fragmenterad, utspridd på fyra departement och sex statliga myndigheter. Det får konsekvenser.
Det är inte hållbart att fortsätta skjuta dricksvattenfrågan framför sig. Vem vågar ta ansvar och driva frågan i valet 2014?
Emmanuel Morfiadakis, styrelseordförande Sydvatten
Jörgen Johansson, VD Sydvatten
Premium
Premium
Premium