Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Stötta de utsatta bönderna på rätt sätt”

Marit Paulsen.

I kölvattnet av kriget i Ukraina trappas nu sanktionerna upp mellan Ryssland och EU. De produkter som drabbas hårdast – mjölk, frukt och grönsaker – utgör själva basnäringen i de mest sårbara områdena i Europa, såsom öar, bergsområden och de nordiska skogsområdena. EU måste på olika sätt stötta dessa utsatta bönder, men det måste göras på rätt sätt.

Nu höjs röster för ökade subventioner till jordbruket. Polens regering skrev nyligen till EU-kommissionen och krävde exportbidrag, för att nämna ett exempel. EU-kommissionen vill å sin sida hjälpa de europeiska bönderna att finna "nya marknader", genom satsningar på flera hundra miljoner euro för att marknadsföra europeiska produkter, både inom och utom Europa. Ett land som nämns är Vitryssland – Europas sista diktatur! Sådana åtgärder stör utvecklingen av de fattiga ländernas egna marknader, så det är inte en långsiktig lösning. Redan i dag används en alltför stor del av EU:s budget till destruktiva direktstöd, vilka dessutom i huvudsak går till bönder i de rikaste områdena. Där finns det pengar att hämta till akuta åtgärder.

Det finns mycket att göra, men vi får absolut inte använda krisen som ett svepskäl för att vrida tillbaka klockan, åter till den gamla tidens jordbruksreglering som använde 75 procent av EU:s budget och förorsakade vinsjöar och köttberg - och hade ett system för exportbidrag som slog undan fötterna för de fattiga bönderna i framför allt Afrika och Asien.

I det akuta skedet handlar det om att hjälpa bönderna att överleva, och där måste vi ställa upp men inte genom att återgå till tidigare planekonomisk marknadsreglering. Vi får nog acceptera att den frukt som ruttnar bort i de lastbilar som stoppats vid ryska gränsen i bästa fall får användas för att producera biogas, i sämsta fall som kompost.

Vi måste lära oss av krisen, och tänka framåt. Nu handlar det om ryska sanktioner. Nästa gång kan det vara omfattande översvämningar, eller svår torka i klimatförändringens spår som slår till. Bidrag kan inte vara lösningen. I stället måste framtidens jordbruk vara modernt och marknadsbaserat.

Dagens direktstöd måste fasas ut och pengarna användas till betalning för miljötjänster och investeringar. Redan i dag finns inom landsbygdsprogrammen möjligheter att stärka producentorganisationer, utveckla lokala marknader och hjälpa bönderna att diversifiera sin verksamhet. Vi måste också skapa förutsättningar för en fri och rättvis handel. Det är sådana långsiktiga satsningar som Europas bönder behöver – inte ett återupplivande av gamla fördärvliga stödformer och marknadsregleringar.

MARIT PAULSEN
FREDRIK MALM