Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Peter J Olsson

Peter J Olsson: Ramadan som svensk tradition

Ramadan är inte bara en angelägenhet för muslimer i Sverige. Även för dagligvaruhandeln är fastemånaden viktig. På Citygross i Stockholm, där Adam Westerling jobbar, har man laddat upp rejält med storsäljande ramadanprodukter.Foto: Annika Af Klercker
Nu startar fastemånaden ramadan för de flesta muslimer, och de som följer den avstår från att äta eller dricka under dygnets ljusa timmar - ett större kraftprov just nu i de norra delarna av Skandinavien, om det än kompenseras om 10-15 år när det kanske inte blir ljust alls.

Helt klart har denna fastemånad blivit en del av samhällslivet i Sverige - och det gäller inte minst Malmöområdet.
Som exempel på islamisering är det liksom de flesta andra harmlöst. Det handlar ju inte om att tvinga på någon annan fastandet.
Hur många som fastar är svårt att säga. De muslimska församlingar som får statsbidrag anses ha cirka 110 000 "betjänade". Genom beräkningar kan man kanske säga att det nog finns 200 000 med muslimsk bakgrund i landet, kanske uppemot 250 000.

Barn och sjuka och de med tungt arbete ska inte fasta, men finns förstås i firandet. Så det kan säkert vara 100 000-150 000 som i någon form högtidlighåller ramadan. Ingen liten grupp även om jul och påsk är många, många gånger större.
Ramadan är för hela samhället en nyttig påminnelse om några saker:
Det finns minoritetstraditioner med behov av respekt och hänsyn. Och det finns förstås de hävdvunna traditionerna. Vi behöver alla lära oss de viktigaste uttrycken för våra grannars traditioner och de som bär upp samhället.

Pluralism och tolerans har värde för oss: Ramadan och julpsalmer i kyrkan på skolavslutningen är båda sedvänjor med ett positivt värde som gärna får uppmuntras.
Det finns, efter årtionden av sekularisering och minskad plats för religion här i landet, en rörelse mot att fler återigen tar andlighet och religion på allvar. Kanske får detta även effekter politiskt.

Offentliga organ och myndigheter får ta de hänsyn som behöver tas, och å andra sidan hantera de problem som kan uppstå. Ett exempel: Fastar högstadie- och gymnasieungdomar eller stannar uppe sent under festnätterna får det inte gå ut över skolarbetet - gör det ändå det måste skolan agera och kontakta familjerna.