Rätten att dela med sig av böcker, musik och film som man har i sin besittning är gammal. Foto: Jan Düsing
Rätten att dela med sig av böcker, musik och film som man har i sin besittning är gammal.  Foto: Jan Düsing

Peter J Olsson: Bakslag för fildelarjägarna

Publicerad
Uppdaterad
När den svenska regeringen tidigare i år la ett förslag om att ge fildelarjagande branschorganisationer rätt att som en sorts privatpolis begära ut personuppgifter kopplade till fildelning från internetleverantörerna så satte man nytt bottenrekord.
I dag kan polis och åklagare begära fram uppgifter vid misstanke om brott, men det nya skulle vara att också musikbolag skulle ha tillgång till vad du och jag använder internet till. Och det skulle även gälla utländska musikbolag.
Integriteten sitter då löst.
Justitiedepartementet skyllde på EU, men det visar sig att EU i själva verket är på väg mot precis motsatt beslut i ett mål. Som riksdagsmannen Karl Sigfrid, m, påpekade redan för två veckor sedan kommer EU:s generaladvokat att föreslå ett beslut efter linjen att integriteten och skyddet för personuppgifter går före upphovsrättshavares eventuella intressen.
Går EG-domstolen på samma linje är nog tanken på en privat internetpolis död och begraven. Förhoppningsvis även i justitiedepartementet.

Den icke-kommersiella fildelningen, som ju är precis vad det handlar om, har stöd i sedvanerätt och hittillsvarande lagstiftning. Rätten att dela med sig av böcker, musik och film som man har i sin besittning är gammal.
Kommer den i konflikt med upphovsrättshavares kommersiella utnyttjande så finns det sätt att bilägga konflikten. Ibland bättre som i Stim-systemet för etermedia och offentliga framföranden, ibland mindre lyckat som när kassettskatt infördes förra gången musikindustrin hävdade att den skulle krossas av att folk spred musik med inspelade kassetter.
Karl Sigfrid hänvisade i sin debattartikel till en rapport inom SOM vid Göteborgs universitet utförd av Rudolf Antoni. Två av hans tre slutsatser var:
• Det finns inget brett folkligt stöd för kriminaliserandet av fildelning.
• Synen på fildelning och upphovsrätt kan bli en viktig valfråga 2010.

Enligt hans siffror är stödet för en fortsatt tillåten fildelning stort ju yngre väljaren är, men ändå inte endast en tonårsuppfattning: Upp till 60-årsgruppen är fler positiva än negativa till fildelning.
Och finns någon politisk kantring är det att fler som betraktar sig vara till höger är mot en kriminalisering.
Det finns nog anledning för moderaterna att fundera över om det inte finns även taktiska skäl att uppfylla Fredrik Reinfeldts löfte att inte jaga en hel ungdomsgeneration. Och inte bara moraliska och sakliga.
Peter J Olsson
Peter J Olsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag