Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ljusnande framtid med läxhjälpare

Studenter i Malmö, alltför få - alla förbättringar är välkomna, till ­exempel sponsrad läxhjälp. Foto: Ulf Ryd

"Det här är inget tomteblossprojekt", försäkrade Maria Arneng när hon i måndags blickade ut över ett antal inbjudna och presumtiva sponsorer hemma hos landshövding Göran Tunhammar i Malmöresidenset.

Stiftelsen Läxhjälpen arbetar med full kraft sedan 2008 med att ge läxhjälp och stöd åt begåvade men struliga niondeklassare i Göteborg och Stockholm så de får gymnasiebehörighet. Nu står niondeklassare i Malmö på tur för samma sak.

Satsningen är särskilt välkommen här nere där i snitt var fjärde niondeklassare saknar gymnasiebehörighet och där Malmö därmed utmärker sig som sämst bland Sveriges storstadsregioner. På en del skolor misslyckas uppåt 60 procent av niorna. Trots att staten och Malmö sköt till 148 miljoner kronor för några år sedan för att få upp betygen i problemskolorna var de positiva effekterna så små att de inte ens var mätbara.

Men organiserad läxhjälp är väl egentligen inget nytt? Nej, men skillnaden är hur det utformas.

Den här bygger på att varje avlönad läxhjälpande högskoleelev personligen ansvarar för att maximalt fem niondeklassare ska nå gymnasiebehörighet. Det är skolan och inte stiftelsen som bestämmer vilka som får erbjudandet och självklart är det gratis för eleven.

Läxhjälparen förbinder sig att jobba under två pass/tre timmar i veckan mot en fast timlön på 120 kronor. Många av dem har för övrigt själva gått på just den skolan där de stöttar och blir därför levande förebilder på att det går att förverkliga drömmar och skapa framtidstro.

I Stockholm är nu ungefär 100 läxhjälpare i full gång med att sporra nära 500 niondeklassare på 13 skolor att få godkänt i kärnämnena och därmed gymnasie­behörighet. I Göteborg rör det sig om fem skolor.

Vad beträffar Malmö vet man ännu inte hur många elever det blir. Men helt klart krävs det en stor insats. Förhoppningsvis blir sponsorerna många och inser vikten av att få en välutbildad och motiverad framtida arbetskraft i staden.

Full sponsring innebär en satsning på 5 000 kronor per elev och termin. Och full återkoppling avseende hur studierna går, ­ garanteras. Eleven å sin sida undertecknar ett kontrakt och förbinder sig att följa närvaro- och studiereglerna. Annars åker man ut.

Det mest påtagliga resultatet av Läxhjälpen är så klart att den slumrande livsaptiten väcks till liv hos så många. Och insikten av att: kan min läxhjälpare studera på universitetet och få en spännande framtid så kan väl jag.

Utvärderingar av projektet i Stockholm visar att alla deltagande elever höjde sina betyg under läsåret 2010/2011. I snitt i fem ämnen, men det finns flera exempel på så många som tolv ämnen. Skolor som tidigare bara legat på 50-60 procents gymnasiebehörighet bland niorna, har ökat till 88 procent. Lärarna vittnar om ökat självförtroende, mindre skolk och en ökad motivation.

Kanske det finns en och annan styrande lokal ­ politiker i Malmö och en och annan rektor som tycker det känns lite pinsamt att öppna upp skolor för privata sponsorer eftersom det outtalat blir ett erkännande att man inte klarar av uppgiften själv.

Men en sådan reaktion är sandlådebarnslig. För visst måste tilltufsad egenprestige få stå tillbaka för skapandet av självsäkra niondeklassare med bärande framtidsvingar.

Hittills har Stiftelsen Läxhjälpen hållit vad den lovat - "Det här är inget tomtebloss-projekt". Det ska det inte bli i Malmö heller.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!