Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

LEDARE: Skånes svaga ekonomi

Nytt beslut. Regionbudgeten kommer senare i höst att beslutas här i Skånehuset i Kristianstad.

I bland låter det som om en skattehöjning skapar nya pengar i samhället. Så är det förstås inte. Skatt behövs, och skatten kan behöva höjas, för att klara de gemensamma uppgifter som finns.

Men höjning av skatten flyttar bara pengar från medborgarnas plånböcker till staten eller en kommun - eller en region.

Det blir mindre pengar till att förverkliga drömmar eller bara klara sig själv på inkomsterna. I värsta fall blir det mindre pengar totalt sett i samhället - om tillväxten skadas.

När det gäller kommuner, landsting och regioner betalas skatten av alla, och alla drabbas av en höjning.

Det ska man tänka på i debatten, inte minst den som startar nu sedan Region Skånes regerande majoritet presenterade förslaget till budget för nästa år.

Majoriteten, den så kallade femklövern, bildas av Moderaterna, Folkpartiet, Centern, Kristdemo­kraterna och Miljöpartiet, och denna konstellation har styrt Skåne i sex år nu. Och man har just en majoritet, varför huvuddragen i förslaget lär gå igenom.

Verksamheten fortsätter att öka. Aldrig någonsin har så till exempel så mycket sjukvård getts till medborgarna, och även köer har över åren blivit kortare för att inte tala om att teknik och behandlingsmetoder har utvecklats.

Samtidigt ökar behov och efterfrågan hela tiden, det blir fler skåningar och kraven på sjukvården ökar samtidigt - inte minst söker många fler akutvård. Och kraven på Skånetrafiken ökar också.

Så nog skulle det behövas mer pengar förutom de 800 miljoner som skatterna ökar och de 200 miljoner som andra intäkter ökar.

När det gäller sjukvården så använder man till exempel uppräkningstalen för lön och kostnader från Sveriges kommuner och landsting, och räknar sedan upp för ökad befolkning. Till detta läggs 200 miljoner för att i realiteten anpassa budget till det faktiska utfallet 2012. Till detta kommer satsningar på hälso­valet, mest primärvård och en rad andra områden.

Men man lägger också ett effektiviseringskrav på i snitt 1,5 procent. Och det är främst detta som kommer att kräva förändringar - kanske besparingar. Summan blir drygt 700 nya miljoner till sjukvården.

Ändå har majoriteten valt att inte höja skatten, att inte höja biljettpriset i Skåne­trafiken eller röra tandvårdskostnaderna - sjukvårdens taxor har främst justerats för styra vårdsökandet bättre.

Varför höjer de inte skatter och avgifter? Ja, huvudskälet är att man inte vill skada ekonomin i resten av samhället utan hoppas på att lägre skatter och resekostnader bidrar till mer tillväxt - och därmed till att Region Skåne med tiden får större skatteintäkter.

Så långt hänger det ihop. Men bara under förutsättning att man klarar att ge sjukvård av samma kvantitet och kvalitet, eller klarar att ha en fungerande kollektivtrafik.

Går det inte på annat sätt måste man acceptera vissa underskott. Det går inte med några idiotstopp, och att lösa överdrag med oflexibla anställningsstopp fungerar inte särskilt bra det heller.

Så är det, även om ingen någonsin skulle erkänna att underskott är tillåtna, ty det ögonblick ledningen säger det så blir genast underskotten tre gånger så stora.

Fortfarande finns mycket lullull att spara på som regionen ännu inte rört. Fortfarande binder man kapital i delägande av explotateringsföretag för sjukhusområdet i Ängelholm. Fortfarande envisas man med att tvätta lakan och kläder i gene regi. Nu tar man också på sig att äga egen vindkraft, vilket tydligen blir lönsamt på grund av statliga skattesubventioner. Och för inte länge sedan har man tagit på sig färdtjänsten från de flesta kommuner, en tjänst som man inte riktigt klarar av och som definitivt inte går med vinst.

Så nog finns det sparområden.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!