Ledare: Rekordbilligt - men hur länge?

Energin känner inte av några nationella gränser och blir det dyrare i Tyskland blir det säkerligen dyrare även i Sverige. Speciellt i södra delen av landet.. Foto: AP
Foto: Nick Ut

Vem tänker på vinterns elräkningar en sådan här dag med klarblå  sommarhimmel, temperaturen över 25 grader och med ett spotpris hos  Nordpool på under sju öre per kWh. Det är det lägsta priset på hela  2000-talet. Villaägarna kan småle.

Men Tysklands och Angela Merkels helomvändning efter Fukushima förra sommaren, då det i största opinionshast bestämdes att all tysk kärnkraft ska vara utfasad och offline till 2022, ger konsekvenser. Inte minst vad beträffar miljontals ton av extra koldioxid i atmosfären när tyskarna eldar på med ännu mer brunkol för att kompensera (gas är olönsamt).

Exakt vad den tyska u-svängen - som både kallas för "Energiewende" och "Atomausstieg" - leder till är oklar. Tidigare fick de tyska kärnkraftverken löftet att producera el till mitten av 2030-talet. Men efter Fukushima bestämdes att de då för tillfället åtta stillastående kärnkraftverken inte fick nystarta medan de återstående nio skulle fasas ut. I dag är den tyska energimixen runt 20 procent kärnkraft, 60 procent brunkol och gas samt hela 20 procent förnybart från sol, vind och vatten. Den sista, en väldigt imponerande siffra.

Målet för Merkel är att det förnybara ska ha ökat till 80 procent runt 2050. Men de korten är ännu inte synade och målet ifrågasätts av allt fler.

Klart är att fossila bränslen som brunkol INTE är på väg att fasas ut, utan snarare tvärt om. Av den enkla anledningen att det i dag inte finns något snabbt alternativ till brunkol och som nu kallas för "konventionell energikälla" för att få bort laddningen.

Allt fler kritiker vågar dessutom ta ordet "kaotisk" i sin mun när de försöker beskriva den nya energipolitiken.

Men det största hotet är egentligen inte energin som sådan utan hur snabbt och effektivt den kan distribueras. Något som - i ett svenskt perspektiv - vi i Skåne fått känning av sedan Barsebäck stängdes, indelningen av Sverige i fyra elområden och den otillräckliga över­föringskapaciteten i den så kallade Sydvästlänken. Det har gjort de sydsvenska elpriserna till dyrast i landet.

I Tyskland handlar det om ett bygga ut stamnäten i en nord-sydlig korridor från havsbaserade vindskraft i norr till industriområdena i söder. Men det gäller även en total översyn av den eftersatta infrastrukturen som sådan för eldistributionen.

Det blir en investering för Tyskland på över 170 miljarder kronor. Fördelade på 440 mil elnät som ska moder­niseras plus ytterligare 380 mil som ska byggas nytt.

Men först är det mången arg tysk markägare som vill ha ett ord och ekonomisk kompensation med i laget. Dessutom ska de 16 delstaterna med sina parlament ge sina klartecken. Vilket inte är givet.

Att släcka ner ett lands kärnkraftsproduktion må verka enkelt på papperet. Men verkligheten är en annan femma. För energibrist skapar omedelbart vikande välstånd. I Tyskland där problemen nu hopar sig handlar det "bara" om att ersätta 20 ­procent. I Sverige rör det sig om nära 40 procent - det dubbla.

En sak står klar. När elpriserna stiger i Tyskland på grund av kyla och brist stiger de även i Sverige och särskilt här nere i elområde fyra. Ty liksom euron känner energin inga nationella gränser när den forsar fram och tillbaka genom EU. Danskarna har fördyrat de sydsvenska elpriserna. Det kommer troligtvis den tyska u-svängen också att göra.

Så njut av solen och sommarvärmen.