Foto: Peter J Olsson
 Foto: Peter J Olsson

Ledare: Malmö är en del av Europa

Publicerad

Malmö börshus största sal är nästan fullsatt av åhörare. Dessa är så entusiastiska att de i kaffepausen skyndar sig tillbaka för att vara på plats när det börjar igen - de vill inte missa en minut av fortsättningen!

Det är det femtonde Europaseminariet arrangerat av de svenska universitetens nätverk för Europaforskning i ekonomi, juridik och statskunskap. Den som har besökt bara några av dessa kostnadsfria bokseminarier har redan tillägnat sig en djup kunskap om Europa utifrån vetenskapens frontlinje just nu.

Förrförra året handlade det om Europa och krisen, i fjor om att EMU måste leda till en fiskal union. Och i år är ämnet arbetslöshet, migration och nationalism.

Grunden är varje år en antologi som samlar ett tiotal forskare.

Under seminariet deltog fyra av dessa, Petra Herzfeld Olsson, Andreas Inghammar, Lisa Pelling och Erik Wadensjö i en paneldiskussion. Ämnet var Migrationspolitiken och arbetslösheten.

Det handlar alltså om arbetskraftsinvandring och de effekter den får. Och vetenskapen är entydigt inne på att möjlighet till sådan är bra för ekonomier. Det bidrar till att såväl världens arbetskraft som produktionskapaciteten används så bra som möjligt. Det finns heller inget alls som tyder på att det skulle ta några jobb från svenska arbetslösa, snarare skapar arbetskraftsinvandring ekonomisk aktivitet som ger fler arbete.

Sådan invandring, som vi ju har igen sedan december 2008, består främst av antingen högkvalificerade, välutbildade experter, eller av dem som utför sådant som kräver mindre utbildning, som tillfälliga skördearbetare eller bärplockare.

Vad som kan vara störande är om det kommer arbetskraft och då handlar det i första hand om säsongsarbetare som konkurrerar med mycket låga löner och färre sociala förmåner.

De stora utomeuropeiska länderna som arbetskraftsinvandring kommit från nu är Indien, där det mest handlar om kvalificerad arbetskraft, och Kina, där det är en blandning av båda sorterna.

Den forskning som tas fram inom nätverket presente­ ras vid dessa årliga bokseminarier är en väldigt bra illustration till hur universitets och högskolors uppdrag att sprida sina resultat till allmänheten och samhället i övrigt kan fungera.

Det är bara att hoppas att det blir såväl ett sextonde seminarium nästa år som många fler framdeles. Kunskap får man nämligen aldrig nog av.

Kvällspostens ledarredaktion

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag