Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kommer städerna att ta hem vinsten nu?

SVÅR FRÅGA. Invigningen av köpcentret Emporia i Malmö - stadens höjdpunkt eller dess värsta konkurrent?.
Foto: LASSE SVENSSON
Foto: Lasse Svensson

I begynnelsen fanns marknaden. Lokala bönder mötte handelsmän och sålde och köpte. Snart behövdes skydd, och någon furste byggde en borg, sedan en ringmur. Staden som kommersiellt centrum till skillnad från förvaltningsort var född.

Snart ville köpmännen inte längre betala till fursten och tog över. De valde någon att sköta muren och borgen - en borgmästare, och grunden till kommunal demokrati var lagd.

Och staden har genom århundradena varit framgångsrik, och är det fortfarande. 2006 var första året som fler människor bodde i städer än som inte gör det. Och just nu sker en snabb inflyttning inte minst till storstäderna.

På tisdagen besökte jag ett seminarium i Almedalen anordnat av organisationen Svenska stadskärnor, det vill säga kanske främst handeln i städernas city.

Inledare var tidigare moderate partisekreteraren Per Schlingmann. Han skriver en bok tillsammans med nationalekonomen Kjell A Nordström om städerna - eller i alla fall storstädernas - framgång och vad det leder till. Schlingmann menade att han själv tidigare felbedömt den digitala revolutionen när han trodde att den betydde att man kunde bo var som helst och ändå vara del av stadslivet.

Nu tror de att några hundra megastäder kommer att dominera. Borgmästarna blir viktigare än de nationella politikerna. Och Schlingmann menade att det blir viktigt med politiker som är tydliga om hur de vill ha sina städer.

I en attityd som känns igen från hans politiska verksamhet menar han att nyckeln till överlevnad ligger i att vara öppen och förändra sig - också i fråga om städerna en smula oklart i vilken riktning.

Att nya samlevnadsformer bygger nya normer vet vi, som när den industriella och kapitalistiska revolutionen födde de borgerliga värderingarna, arbetsmoralen men också pryda normer.

Vad som blir dagens effekt vet vi inte riktigt.

Däremot är en del motsättningar och problem tydliga i dag. Städerna må slåss om den politiska makten med de nationella regeringarna, men inflyttningen drabbar mest de delar av landet som avfolkas. Många av dagens kommuner kommer om bara några år inte kunna klara sig.

Och även städer som är attraktiva för inflyttning kan ha åtskilliga problem. Det är inte minst på inflyttningsorter som Sveriges utanförskapsområden - de som på 25 år ökat från 3 till nästan 200 - finns.

De "framgångsrika" storstäderna tycks ha lockat inflyttare utan arbete men med kassaförsörjning.

Stadskärnornas handel, det som seminariet i mycket handlade om har i många fall utarmats av externa köpcentra samtidigt som utbudet likriktats genom att kedjebutikerna vunnit mark.

Promenerar man i till exempel Malmös centrum i dag ser man många tomma butikslokaler, kanske inte fler än under 90-talskrisen, men då hade staden 50 000 färre invånare.

Schlingmann uppmanade landets borgmästare att vara beredda att ta tydliga beslut, kanske tänkte han på den flod av extern handel som släppts fram, kanske inte.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!