Det finns få saker som svenskar engagerar sig i lika mycket som mat. Glömda sedan länge är kostcirkeln och matpyramiden; i modern tid är det Atkinsdiet, slow food och stenåldersdiet som gäller. Nästan dagligen läser vi nya rön om hälsoeffekter av kött, frukt och bröd tills vi varken vet ut eller in.
Förra året larmade en överläkare på Dagens Nyheters debattsida om att vi blir feta av frukt, efter att ha läst en studie i ämnet. Det visade sig att läkaren likställt fruktsocker med frukt och dragit förhastade slutsatser. Studien handlade nämligen om skillnaderna i att använda fruktsocker eller druvsocker som sötningsmedel i drycker.
Resultatet av studien var att fruktsocker i stora doser lättare än druvsocker leder till bukfetma. Men om man skulle äta frukt som motsvarar de fruktsockermängder som nämns i studien får man ligga i; 25 äpplen eller 28 bananer om dagen måste man sätta i sig.
Nu för tiden är det inte bara den egna kroppen som vi ska tänka på när vi äter. Vi måste också tänka på naturen och klimatet. De senaste åren har vi överösts med råd om att äta lokalproducerat, ekologiskt och helst veganskt.
Men det är inte så enkelt. Exempelvis svenskodlade tomater är ofta odlade i växthus, som kräver mycket mer energi än vad transporter från Sydeuropa gör. Ekologisk odling kräver större odlingsytor eftersom skördarna blir mindre när man inte använder bekämpningsmedel; större odlingsytor kräver mer användning av maskiner som ger mer avgaser och koldioxidutsläpp. Vegansk mat har rekommenderats framför allt eftersom idisslande djur släpper ut metangas som är en mycket kraftfullare växthusgas än koldioxid och det går åt energi för att odla mat åt djuren. Men även här gäller att det kan vara bättre att köpa importerat kött från varmare länder. Transporten av lammkött från Nya Zeeland eller nötkött från Argentina, där djuren går ute året om och äter gräs, kräver mycket mindre energi än svenskt kött, där djuren behöver producerat foder och uppvärmda hallar under vinterhalvåret.
När FN-organet FAO för några år sedan presenterade en sammanställning av storleken på de mänskligt genererade växthusgaserna hävdade man att köttproduktionens andel var 18 procent och därmed värre än alla transporters utsläpp. Nu har FAO tagit tillbaka siffrorna, eftersom man hade räknat in alla delkomponenter som markröjning, gödselproduktion med mera, men inte gjort detsamma för transporterna.
Ta matlarmen med en nypa salt - men inte för mycket, annars får du högt blodtryck - och stressa inte upp dig i onödan. Allting är farligt i för stora mängder. Även matlarm.
Premium
Premium
Premium