Jan-Olof Bengtsson

Att lära vad då, inför vuxenlivet?

Publicerad
Uppdaterad
Igår gick starten för ett av sommaren praktgräl, och som garanterat inte nått sitt crescendo än.
Det är Svenskt Näringsliv som i en ny rapport med titeln ”Konsten att strula till ett liv”, föreslår att studiebidragen sänks för studenter som studerar humaniora eftersom de ändå har så svårt att få jobb. Medan de fortsatt ska vara maximala för civilingenjörer och andra tekniska utbildningar.

Malin Sahlén, en av författarna, menar att ”vi har en verklighet där arbetslösa ungdomar studerar för att de inte vill jobba. Det driver in folk i akademiska studier som egentligen inte vill studera”.
Att det förkommer kritiska kommentarer mot flumstudier i utbildningssystemet som att man kan får akademiska betyg i fingermålning, salsadans, drinkblandning och andra märkligheter, är ingen nyhet.

Men då borde Svenskt Näringsliv attackera just flummet och inte slarvigt likställa det med humaniora som naturligtvis – och med rätta - retar upp mängder av jobbande människor just inom den sektorn.
Särskilt genomtänkt är det således inte och förslaget kanske ska bokföras på den medvetna provokationens konto. För varför ska dagens studenter som studerar humaniora bestraffas med lägre studiebidrag för att deras föregångare inte lyckats tillräckligt bra på arbetsmarknaden? Det är ju liksom inte deras fel.

Och skulle i så fall - i den fortsatt haltande konsekvensens namn - studenter födda utomlands får ännu lägre studiebidrag? Plus naturligtvis frontalkollisionen med den självklara svenska portalen om värnandet av den akademiska friheten och allas rätt till kunskap och utbildning.

En annan svårhanterbar praktikalitet blir så klart hur det ska avgöras vilka utbildningar som ska ge mindre studiebidrag? Vem bestämmer? Kan man överklaga? Handlar det om en uppdaterad rankinglista en gång i månaden för att se hur många arbetslösa ingenjörer, it-tekniker skådespelare och bibliotekarier det finns just då och som avgör vilket krontal den studerande får? Vilken rätt har staten att över huvud taget lägga sig i den enskilde medborgarens studieval genom att laborera och styra med studiemedlen.
Samtidigt, som provokativ väckarklocka kanske rapporten skakar om en och annan pluggande ungdom som hittills oövertänkt och kortsiktigt bara planerar i nuet och inte inför framtiden.

Att gå till storms mot ostrukturerade och pengaslukande flumstudier är en sak. Men det blir så klart fel om Svenskt Näringsliv ser högskolesfären som deras alldeles egen jobbfabrik.
Som provokation är ”Konsten att strula till ett liv”, självklart intressant. Och därför ett givet diskussionsämne i alla studiosoffor och debattprogram en tid framöver. Ska bli kul!
Jan-Olof Bengtsson
Jan-Olof Bengtsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag