Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Debatt: Varför finns inget Ship to Syria?

FAKTA

Debattera

i KvÄllsposten

Vi välkomnar politisk debatt, inte minst lokal och regional. Debattartiklar avsedda för sidan två sänds med e-post till ledare@kvp.se.

Artiklarna bör understiga 2 600 tecken inklusive mellanslag. Arvode ges normalt inte.

Redaktionen förbehåller sig möjligheten att korta och rätta insänt material.

I Syrien massakreras dagligen människor som protesterar mot regimens förtryck. Amnesty rapporterar om minst 8 000 döda, varav hundratals barn enligt Unicef, sedan antiregerings­demonstrationerna inleddes i maj förra året. Vid gränsen mellan Syrien och Turkiet har man inrättat flyktingläger för de tiotusentals som lyckats fly blodbadet.

I staden Homs nyligen massakrerades minst 420 civila när deras hem bombades med missiler och tunga vapen. Blodbadet har spridit sig till andra platser i landet.

Och allt detta medan världen tittar på – handlingsförlamad av cynismen hos stormakterna Ryssland och Kina, med sina ekonomiska intressen i Bashar Assads Syrien.

Det finns också andra, på närmare håll, som oberört tittar på medan blodbadet pågår. Bland dem många som annars gärna undertecknar upprop och listor med bojkottkrav mot den judiska staten när Israel besvarar Hamas och Hizbollahs raketbeskjutning av sina gränsstäder och byar.

Samma personer återfinns också på passagerarlistor på Ship to Gaza, propaganda ­ jippon som ersätter konkret hjälp till palestinierna. Bland dem religionshistorikern i Uppsala Mattias Gardell, som inför kryssningen i somras serverade sådana bombastiska deklarationer: " Vi kommer utan andra vapen än medmänsklighet och solidaritet."

Men varken Gardell eller andra Ship to Gaza-aktivister har haft något att säga om blodbadet i Syrien. I Aftonbladet förra året, när demonstrationerna i Damaskus redan inletts, förklarade Gardell att han genom sitt engagemang ville “ända den humanitära krisen i området". Varför har då hans och hans kamraters engagemang inte räckt till för att sätta kurs mot den syriska hamnstaden Latakia, med sitt fredsbudskap samt mediciner och mat till de behövande i Homs och andra syriska städer?

Fungerar inte deras kampmetoder – "passivt motstånd" och "icke-våldsträning" - när motståndaren heter Bashar Assad och inte Shimon Peres?

Varför kan de inte åtminstone demonstrera utanför ryska ambassaden mot Rysslands vapenleveranser till ett Syrien som krigar mot sina egna medborgare.

"Vi visar Gazas folk att vi bryr oss", skrev ett stort antal namnkunniga personer – med selektivt samvete som omfattar Israel men inte dess grannar  i ett upprop i Svenska Dagbladet inför "Frihetsflottans" avsegling i somras.

Om de genom att underteckna namnlistan eller delta i båtutflykten visade att de "bryr sig om" Gazas folk, är deras tystnad i dag ett tecken på att de inte bryr sig ett dyft om Syriens.

 

Jackie Jakubowski

Kulturskribent och chefredaktör för Judisk krönika

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!