Debatt: Vad får ett föl säga i offentligheten?

Publicerad

Det kändes inte rätt, säger Anna Gustavsson ordförande för föreningen Balans Borås/Sjuhärad.

Anna har bipolär sjukdom och känner sig kränkt av ATG:s reklam. Reklamen handlar om fölet Vinnie som vill bli travhäst och att hans pappa blev bipolär efter att hans mamma lämnade gården och därmed inte skötte sina gårdssysslor.

Reklamen har fått flera anmälningar till spelbranschens etiska råd (SPER) och nyligen fällde SPER reklamen med motiveringen att reklamfilmen är: "missvisande kring bipolär sjukdom och därmed riskerar förstärka fördomar".

Numera finns det en myndighet eller branschorganisationernas egna råd att anmäla till för både det ena och det andra. Människor blir kränkta, människor anmäler och det hindrar ett öppet samtal i det offentliga rummet. Yttrandefriheten blir hotad av att ständigt ifrågasättas vad som det går att säga i det offentliga rummet. Vi kan se en alltmer växande självcensur där avsändaren självcensurerar ord och begrepp som kan uppfattas stötande.

Yttrandefriheten utmanas

Yttrandefriheten är grundlagsstadgad och är nödvändig för ett en öppen och fri demokrati. Ständigt utmanas yttrandefriheten vad som är ok och inte ok att säga i det offentliga rummet; och trots att spännvidden inte regleras i lag, så är det samhällets värderingar och normer som sätter gränserna. Gränserna är på väg att bli alltmer snäva och vi riskerar att vi hamnar i en situation där ingen vågar säga något kontroversiellt i rädsla för att bli anmäld. Detta är ett problem för det fria samtalet och kan i slutändan också bli ett hot mot demokratin.

Reklamen med Vinnie är underhållande och man ska inte underskatta humorns kraft att bryta tabu och föra upp dem på dagordningen. Många skämt bygger just på att utmana gränser och normer och ibland får man helt enkelt räkna med att känna sig kränkt när ens egna uppfattningar inte stämmer överens med andras. Det bästa sättet att bemöta det är att ta debatten i stället för att anmäla hit och dit. Anmälningar lämnar över makten till någon annan som blir en form av auktoritet att bestämma vad som är rätt eller fel att säga. Det är bättre att ta ansvaret själv och ge sig in i samtalet i det offentliga rummet. Men, för detta krävs en yttrandefrihet där det inte behövs passa sig för vartenda ord som sägs som kan uppfattas stötande och/eller kränkande. Vi går just nu i motsatt riktning och självcensur blir allt vanligare. Det är farligt för hur samtalen kan föras i det offentliga rummet och det är farligt för demokratin.

Tänk att en reklam med ett föl som säger att hans pappa är bipolär och inte sköter gårdssysslorna kan väcka så mycket uppmärksamhet. Det ger en fingervisning om vart vi är på väg med vad som kan sägas i det offentliga rummet. Det är bra att detta kommer upp till ytan och diskuteras - det är fördelen med ett fritt och öppet offentligt rum.

 

THERESE BOSTRÖM

Landskrona

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag