Debatt: Bostäder försenas i planprocessen

Läs Bo Adling, chef Sveriges Byggindustrier i Helsingborg och Mats Håkansson, chef Sveriges Byggindustrier i Malmö.

Bostadsbyggandet har

 stor betydelse för tillväxten. Under den senaste femtioårsperioden har Sverige i genomsnitt byggt 57 000 nya lägenheter per år, ett historiskt snitt som drygt 15 år efter 90-talskrisen fortfarande känns avlägset. I fjol färdigställdes drygt 32 000 nya bostäder. I Skåne har återhämtningen varit större, men det är behoven också. Fler bostäder krävs, men samtidigt bromsas eller till och med förhindras många initiativ på grund av planprocessen.

Kostnaden för

 överklagandena belastar ytterst kunderna och bostadskonsumenterna. I dag krävs ofta långtgående planer och ritningar för att en detaljplan ska godkännas. Det kan handla om miljoner kronor som investerats i arkitektritningar och konsultstudier, till det kan läggas kostnaden för råmark.  Tidsspillan kan därför snabbt räknas om till räntekronor, vilket givetvis bidrar till den osäkerhet som byggmarknadens aktörer känner inför nya projekt, men bidrar även till otrygga anställningsvillkor eftersom jobben är beroende av nya projekt.  De stora garderar sig genom att hålla "många bollar i luften" för att garantera ett jämnt flöde av nya byggbara projekt, en nödvändighet som inte alltid är ekonomiskt möjlig för de mindre.

En tidigare

 genomförd studie visade därför också att var femte byggherre eller - entreprenör avstod från att engagera sig i bostadsprojekt på grund av planprocessen.  Var sjätte hade till och med avbrutit pågående projekt på grund av planrelaterade problem. Det största hindret är de många överklagandena som framför allt drabbar bostadsprojekt, inte minst inne i tätorter.  Hur kan planprocessen förbättras? Sveriges Bygg-industrier har framfört en rad förslag till förbättringar. En av de kanske viktigaste synpunkterna är att tids- och kostnadsaspekter bör beaktas i PBL, (Plan- och bygglag), enklast genom att en bortre tidsgräns införs för den tid hanteringen av ett överklagande får ta.  Rätten att överklaga ett beslut måste givetvis finnas, men eftersom nio av tio överklaganden inte får annan effekt än att fördröja och fördyra projekten så finns det all anledning att även fundera på om sakägarkretsen bör begränsas och prövningstillstånd införas för överklagande till högsta instans. Detta har inte beaktats.

En granskning

 av överklagade bostadsplaner i Malmö och Helsingborg visar att processen rymmer stort mått av godtycke. Fyra av tio bostadsplaner överklagades, lika många i Malmö som i Helsingborg. Men länsstyrelsen tog mellan en och åtta månader längre tid på sig för att hantera Helsingborgsplanerna.  Malmö stads egen handläggning var å andra sidan betydligt långsammare än motsvarande process i Helsingborg.  Det visar att det även i två närliggande kommuner med en och samma länsstyrelse kan råda olika förutsättningar för byggande.

Om vi vill 

ha ett ökat bostadsbyggande, en mångfald av aktörer som är villiga att projektera och bygga, samt rimliga kostnader för det som byggs, så finns det anledning att ta problemen på allvar.  Tyvärr har PBL-kommittén valt att låta effektiviteten stå tillbaka för andra intressen. 

Bo Adling

Chef Sveriges  Byggindustrier i Helsingborg

Mats Håkansson

Chef Sveriges  Byggindustrier i Malmö