Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Vänsterpartister har mycket att lära av Star Trek

Sarek och Saru i ”Star Trek: Discovery”.
Foto: JAN THIJS/CBS ALL ACCESS/NETFLIX
Hanna Gunnarsson (V), riksdagsledamot och försvarspolitiker från Lund.
Foto: JESSICA SEGERBERG
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida.
Foto: NORA LOREK

Vänsterpartisten Hanna Gunnarsson, riksdagsledamot från Lund, borde ägna jul- och nyårshelgerna åt att strecktitta på ”Star Trek”. Det skulle kunna ha stor påverkan på Sveriges säkerhetspolitik.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är liberal.

OPINION. Vänsterpartisten och riksdagsledamoten Hanna Gunnarsson från Lund twittrade häromdagen skämtsamt om science-fiction-eposet ”Star Trek”. Det borde hon inte ha gjort, vilket hon själv erkände efteråt:

”Sak jag har lärt mig i dag. Man får inte raljera om Star Trek. Gör om gör rätt”.

Det är tydligt att Gunnarsson lärt sig en av de mest grundläggande aspekterna och budskapet i Gene Roddenberrys skapelse: Det går alltid att ändra åsikt genom att lära sig något nytt. Genom att vara öppen för andras perspektiv går det att ändra kurs och förhindra en katastrof. Som, säg, en katastrof som består av att en vänsterpartist som dissar Star Trek riskerar missa dess viktiga budskap.

För nog finns det mycket i de olika skepnaderna av Star Trek, alltifrån originalserien på 1960-talet med William Shatner som Captain Kirk och Leonard Nimoy som Spock till den senaste inkarnationen ”Star Trek: Discovery” på Netflix som tilltalar en vänsterpartist. 

Kanske har det heller aldrig uttalats en större hyllning till det kollektivas betydelse än Spocks berömda fras: ”The needs of the many outweigh the needs of the few”. På svenska: ”Flertalets behov väger tyngre än fåtalets behov”. 

Samtidigt har Star Trek iscensatt en av de största allegorierna mot kollektivets förslavning, vilket onekligen är en viktig insikt för en vänsterpartist att ta till sig. I ”Star Trek: The Next Generation”, som sändes på 1980- och 1990-talet och som följdes av flera biofilmer samt i den fjärde Trek-serien ”Voyager”, kunde vi följa den existentiella kampen mot en av de mest skrämmande och bästa skurkarna i science-fictiongenrens historia: Borg-kollektivet som genom tvångsövergrepp assimilerar olika raser på löpande band och förvandlar dem till cybernetiska zombies som alla tvingas tillhöra och tjäna ett erövrande drönarkollektiv. 

Men kanske den viktigaste lärdomen som vänsterpartister i allmänhet men försvarspolitikern Hanna Gunnarsson i synnerhet har nytta att ta del av, är att frivilliga och gemensam försvars- och säkerhetspolitiska allianser är av godo. Samtliga Star Trek-serier kretsar kring Federationen, ett slags interplanetariskt FN där rymdflottan Starfleet är dess militariserade arm, där hårt bestyckade rymdskepp ägnar sig åt utforskning av det enorma, okända universat. Längs med sina resor träffar de olika besättningarna (ja, förutom i den bästa av serierna ”Deep Space Nine” som utspelas på en rymdstation) nya, främmande civilisationer eller olika livsformer som utgör en utmaning. 

Det är omöjligt att inte likställa Starfleets militära rymddiplomater med den frivilliga och gemensamma försvars- och säkerhetspolitiska alliansen Nato. Enda skillnaden är att Nato inte har egna soldater, flygplan eller farkoster utan består av en defensiv löftespakt där varje medlemsland bundit sig att komma till sina alliansvänners försvar om behovet skulle uppstå. För en vänsterpartist borde en sådan grundmurad solidaritet vara riktigt sympatiskt.

Gång efter annan påminner Star Trek sin publik om det kloka i att samarbeta över barriärer, raser, planeter och kulturer. Tillsammans är man starkare, klokare och bättre rustade att ta sig an allehanda slags utmaningar och hot. 

Eller som Spock skulle ha sagt om han levt under de säkerhetspolitiska hot som Ryssland och Kina utgör för västerländska demokratier: ”Gå med i Nato så att man kan Live long and prosper”. Det skulle kunna leda till att Hanna Gunnarsson skulle kunna ”Boldly go where no vänsterpartist has gone before”.


Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida.