Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Välkomna till folkfesten, Sverigevänner och Ann Heberlein

Publikhavet under Malmöfestivalen. Foto: Tomas LePrince
Malmöfestivalen - äntligen dags igen! Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Ann Heberlein (M), skånsk riksdagskandidat. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. Foto: NORA LOREK

Malmöfestivalen är till för alla. Även för sverigedemokrater och Ann Heberlein.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är oberoende liberal.

Älska den, hata den - Malmöfestivalen är som en naturkraft. Och nu är den åter här igen, som ett sommarens sista avsked till ledighet och sorgfri tillvaro. Med start på fredag rasar glädjen, svetten, trängseln, frityroset och framför allt sorlet, tutorna och musikskvalpet under en vecka framöver i en enda kompromisslös och ljuvlig malmöitisk smältdegel.

 

Visst, vissa flyr staden. Andra skyr festivalens huvudstråk. Men många, många tiotusentals kan inte motstå frestelsen att försvinna i folkhaven. Oavsett om man vill eller ej, så måste alla relatera till den. Malmöfestivalen är ofrånkomlig. Som tidsmarkör och samtidsskildring är den unik.

 

Malmöfestivalen är till för alla - även om det finns de som inte känner så. Tidigare i år beklagade sig den moderata riksdagskandidaten Ann Heberlein över Malmöfestivalens etniska dimension. I en kommentar till journalisten Evin Rubar, som ur ett minoritetsperspektiv hade diskuterat att hon kände att hon smälte in i Barcelona under ett besök, kläckte Heberlein ur sig: "Ja, det är skönt att se ut som infödingarna. Inte minst i sitt eget hemland. När jag besökte Malmöfestivalen i somras chockades jag över att människor som ser ut som jag var i minoritet. Min blonda dotters hår lyste som en fyrbåk bland slöjor och mörka hårsvall. Blir ni arga nu?

 

Och jo, visst blev den moderata provokatörens tweet en fyrbåk som Heberlein fick se sig nödgad att försöka släcka: "Jag har förstått att en tweet jag skrev igår angående ett besök i Malmö gjorde en del människor upprörda. Det beklagar jag naturligtvis." Observera att Ann Heberlein bad om ursäkt för att hon gjort folk upprörda - inte för att hennes tweet var missvisande. 

 

Den anekdotiska bevisföringen åsido, så var Heberleins uttalande mer talande om hennes syn på omvärlden än om tillståndet i staden: Malmö har 33 procent utlandsfödda medan 12 procent är födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar. Heberleins fria fabulerande om ett sönderetnifierat Malmö där blonda svenskar är i någon form av påtvingad minoritet har alltså överhuvudtaget ingenting med det verkliga Malmö att göra.

 

En annan som inte är överförtjust i Malmöfestivalen är Sverigedemokraternas lokala oppositionsråd Magnus Olsson. Till Sydsvenskan suckades det häromdagen att Malmöfestivalen, nej, det var minsann ingenting för sverigedemokrater. I en opinionsundersökning som tidningen låtit göra visade det sig, föga överraskande, att SD-anhängare var mest benägna att helt vilja skrota festivalen:

– Det man kan höra bland våra sympatisörer är att Malmöfestivalen har blivit för politiserad och att den är en hyllning till mångkulturen. Det är många av våra väljare som inte känner sig delaktiga.

 

I detta har Magnus Olsson endast delvis rätt. För Malmöfestivalen är inte en hyllning till mångkulturen. Däremot är det en hyllning till Malmö, som med sina 182 olika nationaliteter är en modern världsstad. Att vilja skrota Malmöfestivalen är att vilja skrota Malmö. Olssons tråkmåns-vittnesmål är en sorglig påminnelse om det moderna Sveriges verkliga utanförskap: Den där ett visst segment av svenska medborgare, trots att de tillhör en uppenbar etnisk, kulturell och medborgerlig majoritet, ställer sig vid sidan av samtiden. Sverigedemokraterna ska inte bjudas in i den politiska värmen, men deras anhängare måste ges nycklarna till framtiden.

 

Likt Malmöfestivalen måste Malmö fortsätta vara en stad för alla. Det inkluderar sverigedemokrater och Ann Heberlein. Vi syns i vimlet!

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!