Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Tondöv och onödig regionrådsexplosion

Regionhuset i Kristianstad. Foto: RICKARD NILSSON
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. Foto: NORA LOREK

Antalet regionråd i Region Skåne sväller. När SD och V är de vettiga i sammanhanget är det dags att bli oroad.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är oberoende liberal.

Ingen har kunnat undgå den populistiska och, på ytan i alla fall, kraftiga anti-etablissemangsvåg som svept över den liberala västvärlden de senaste åren. I USA stavas resultatet Donald Trump. I Storbritannien är det Brexit. I vårt eget land och inte minst i Skåne på kommunnivå efter valdagen; Sverigedemokraterna. Den ansvarslösa destruktiviteten ter sig bottenlös. Med förakt, hån, överdrifter och inte sällan rena lögner är grundläggande liberala, demokratiska värderingar inte bara naggade i kanten utan i realiteten utsatt för ett systemhot. Öppenhet och jämställdhet utsätts inte bara för kritik, utan för existentiella prövningar. 

 

I ett sådant politiskt klimat krävs det en viss ödmjukhet från det så kallade politiska etablissemanget. Ur ett rent taktiskt perspektiv borde det inte minst finnas ett uns av självbevarelsedrift i sådana beslut och ärenden som kan tolkas som egenintresse.

 

Men i Region Skåne är det business as usual. Ja, det är till och med strålande tider för det så kallade politiska etablissemanget. I juni fattade regionfullmäktige beslut om ett så kallat minoritetsskydd, det vill säga att även partier som hamnade i opposition efter valet skulle ha rätt till heltidsavlönade politiker. Om en sådan ordning finns det inte mycket att orda. Demokrati kräver en verksam opposition. I sak är varken heltidsavlönade politiker eller minoritetsskydd något att anmärka på. Det är rimligt att väljarnas röster resulterar i möjlighet till inflytande och daglig representation inom den skånska regionstyrningen. 

 

Däremot kan det anmärkas på omfattningen: Från 13 heltidsavlönade regionråd till 18 stycken - och över cirka 35 stycken politiska sekreterare. Den skånska politiska behovstrappan har både gjorts större och mer lättåtkomlig. I stället för att partier får ett regionråd för var tolfte mandat utgår nu ett regionråd för vart tionde mandat. I realiteten handlar det om att det krävs färre mandat i regionfullmäktige för att få fler heltidsavslönade regionråd och politiska sekreterare. 

 

I regionstyrelsen motsatte sig Sverigedemokraterna förslaget och föreslog en något mindre generös tilldelning av politiska sekreterare samt att den förra trappan skulle behållas gällande partiers tilldelning av regionrådsposter samt att gruppledararvodet skulle vara på 60 procent av ett regionråd samt, vilket är besynnerligt, att tjänstebil skulle utgå för regionråd men ej för gruppledare.

 

Även Vänsterpartiet motsatte sig förändringen. Gruppledaren Sara Svensson (V) påpekade mycket riktigt i en protokollanteckning före sommaren: "Detta är en förändring som framför allt gynnar de största partierna i de fall dessa hamnar i opposition efter valet.

 

Att borgerligheten gått med på utökningen är en tragedi. En god borgerlig dygd är att sträva efter färre antalet politiker som blandar sig i skåningarnas liv. I stället medverkar borgerligheten till det rakt motsatta. Samtidigt devalveras regionrådets status. Arton stycken proffspolitiker på regionnivå är helt enkelt för många.

 

När det är ytterkantspartierna Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som uppvisar sans och återhållsamhet är det sannerligen sorgetid för den skånska parlamentarismen.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!