Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Sverige behöver nästa Landskronamodell

Ungdomsarbetslösheten är nu under det skånska genomsnittet. Foto: CSABA BENE PERLENBERG
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. Foto: NORA LOREK

Ungdomsarbetslösheten har halverats i Landskrona på blott två år. Staden bör dock fila på nästa imponerande lösning: Hur morgondagens ungdomsjobb ska skapas.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är liberal.

Landskrona imponerar. Sedan maj 2017 har ungdomsarbetslösheten drivits ner under genomsnittet i Skåne. Från maj 2017 till juni 2019 har den dessutom halverats, från förlamande 17 procent till blott 8 procent. Värt att notera att ungdomsarbetslösheten på nationell nivå låg på 16,8 procent under förra året, enligt SCB.

 

I ett särskilt arbetsmarknadsprojekt har tre av fyra, 75 procent, av deltagarna gått från arbetslöshet till arbete, studier eller praktik. Individuell coachning och peppning av ungdomar har varit rena rama dunderhonungen. Detta enligt ett pressmeddelande från Landskrona Stad tidigare i sommar.

 

Tidigare har Landskrona uppmärksammats för olika slags Landskronamodeller, bland annat med en strikt hyrespolicy där försörjningsstöd inte gällt som hållbar inkomst för hyreskontrakt vid stadens allmännytta och flera privata fastighetsbolag. Men även den framgångsrika skolmodellen som uppvisat starka höjningar har varit en sådan. Nu verkar det finnas en tredje Landskronamodell som andra kommuner borde anamma.

 

Egenförsörjning är den självklara vägen till egenmakt. Ju längre upp i åldrarna arbetslösheten kryper, desto svårare är det att skapa förutsättningar för minskat utanförskap och klassresor.

 

Det finns dock få ålderskategorier som kommer att påverkas så grundläggande som ungdomsgrupper av en föränderlig arbetsmarknad. Digitaliseringen och AI-omstöpningen, där även jobb på inträdesnivå kan rationaliseras bort av både digitala och fysiska robotar, kommer att bli en stor utmaning att hantera. 

 

En sektor som är viktig för inträdesjobb och ungdomar är handelssektorn. Av samtliga ungdomar mellan 16-24 år är drygt var femte anställd inom handeln. Privata företag tar ett mycket stort ansvar för att utbilda unga människor utan tidigare yrkeserfarenhet eller branschspecifik utbildning, så att de kan utföra respektive butiks specifika krav och målsättningar. Många av oss har haft en av våra första jobberfarenheter bakom en kassa. 

 

Men i en ny rapport från Svensk Handel spås hela 30 000 jobb försvinna under de kommande tio åren samtidigt som mellan 6 500 till 11 000 fysiska butiker riskerar försvinna. Det betyder en minskning av antalet butiker med mellan 25-35 procent.

 

Den växande e-handeln och ändrade konsumtionsmönster gör att fysiska besök i sällanköpshandeln blir något som människor ägnar sig åt allt mer sällan. Däremot spås dagligvaruhandeln öka, vilket motverkar det tapp på hela 50 000 jobb som sällanköpshandeln går mot.

 

En väntad, kommande lågkonjunktur kan dessutom snabba på konsumentflykten till e-handeln. 

– En konjunkturavmattning kan bli en katalysator till de strukturella förändringar som sker i handeln. E-handeln är prisdriven och en lågkonjunktur kan leda till att den privata e-handelsimporten ökar ännu snabbare, säger Svensk Handels chefsekonom Johan Davidson i ett pressmeddelande.

 

En ökad e-handel kan också betyda att många produkter och tjänster försvinner utomlands till globala aktörer. För ungdomsjobben innebär detta en seismisk förändring. I sin rapport påpekar Svensk Handel att handeln är den största branschen för ungas sysselsättning. 

 

Landskrona gör nog bäst i att redan nu förbereda nästa Landskronamodell: Den som visar andra kommuner hur nästa generations ungdomsjobb ska skapas. 

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida