Csaba Perlenberg
För någon vecka sedan rullade de ut: Malmös första elbussar, tretton till antalet. De gröna bussarna kommer att gå i skytteltrafik på linje 7 mellan Ön och Svågertorp. Årligen beräknas 2,8 miljoner personer resa med bussen under delar av sträckan som till sin helhet tar 45-50 minuter.
Vid varje ändhållplats laddas elbussarna sedan upp under en 5 minuter laddningssession via så kallade pantografer. Drivmedlet, elen, är el märkt med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval.
Sedan tidigare har busstrafiken i Landskrona och på Ven helt gått över till eldrivna bussar som laddas i respektive depå. Samtidigt har biogasdriften fasats ut.
Den omställning som nu sker mot elektrifiering av fordonsflottor över hela landet kan mycket väl beskrivas som en elrevolution. Därmed är omställningen från fossila bränslen till el i allra högsta grad en realitet. Men i en tid då behovet av el endast växer blir frågan allt större hur hållbart det är ur ett driftsäkerhetsperspektiv. De senaste veckornas larmrapporter om skriande elbrist i Skåne är en väckarklocka i hur illa förberedd staten varit för den gröna omställningen som därmed riskerar att bli till ett antiklimax.
Eon och Svenska Kraftnät menar att läget är kritiskt. Skånetrafiken har sedan i våras tvingats låta vissa tåg gå på halvfart på vissa sträckor. Elbristen beskrivs i olika mediekommentarer som ett direkt hot mot Skånes och södra Sveriges tillväxt. Storkunder kan få problem att säkra leveransavtal och tunga industrier som vill etablera sig i Skåne gör bäst i att vända i farstun. Det skånska stamnätet har inte hängt med i behovsutvecklingen.
En del av problemet handlar om en numera ökänd, omskriven och oanvänd omriktarstation. Transformatorn, som är en del av den så kallade Sydvästlänken, är en elgata för högspänd likström och har stått obrukbar på en åker utanför Hörby vid Lyby sedan fyra år tillbaka. Tekniken fungerar inte och förseningarna har varit många. De två nergrävda högspänningsledningarna har en maxeffekt på vardera 600 MW – lika mycket el som Barsebäck kunde producera en gång i tiden (Sydsvenskan).
Samtidigt pekar Svenska Kraftnät mot 2027 då Skåne tidigast kan ha en ny kraftledning redo att tas i bruk för att säkra elleveranserna söderut.
Därför är det alldeles ypperligt att regionstyrelsen vid sitt sammanträde i dag förväntas fatta beslut om en kartläggning över den skånska elförsörjningen. Inventeringen ska tydliggöra näringslivets nuvarande och framtida behov av el. Regionstyret ger tydligt uttryck för att förstå allvaret i frågan. Elbristen riskerar enligt regionen att "inverka menligt på företagens tillväxtmöjligheter och den därmed sammanhängande, framtida välfärden". Återrapportering skall ske senast i slutet av mars månad.
Elbristen får inte vara en laddad fråga mellan region, stat och näringsliv. Sammankoppling är att föredra av de likriktade intressena. Skåne måste kunna gå på full effekt. Skåningarna inväntar resultatet med spänd förväntan.
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida