Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

SJ:s Öresundsintresse viktig väckarklocka

SJ-tåg på Hyllie Station i Malmö.Foto: CSABA BENE PERLENBERG
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida.Foto: NORA LOREK

Att SJ investerar miljarder för att bolaget ser möjligheterna i Öresundsregionen borde vara en väckarklocka för regeringen.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är liberal.

Alla järnvägar leder, om inte till, i alla fall genom Öresundsregionen. Det är kärnbudskapet i den insikt som järnvägsbolaget Statens Järnvägar, SJ, förmedlade till riket i fredags. 

– Vi ser Greater Copenhagen som Skandinaviens nya mittpunkt, erkände SJ:s presschef Jonas Nilsson till Sydsvenskan och lade till: "Vi lär få se en styrkeförskjutning från Stockholm till området kring Malmö-Köpenhamn-Hamburg."

 

Det är ett besked som torde lämna kraftiga efterskalv efter sig i Stockholm. Den geografiska, om ej ekonomiska och kulturella, tyngdpunkten förskjuts sakta tack vare den potential som finns i Öresundsregionen. Skandinaviens nya mittpunkt är dock inte enkom Köpenhamns och Malmös förtjänst. I stället är det den kommande Fehmarn Bält-tunneln mellan Danmark och Tyskland som gör att SJ av rent affärsmässiga skäl ser expansionsmöjligheter.

 

Omfokuseringen medför att SJ förbereder sig för att göra stora investeringar i sin tågflotta. 36 stycken X2000-tåg ska byggas om till en kostnad av 3,5 miljarder kronor för att kunna köras på båda sidorna sundet med tätare tågtrafik mellan Malmö, Köpenhamn, Odense och Århus. I slutet av 2020-talet tillkommer även Hamburg som en naturlig destination för skånska resenärer med kortare resväg än till Stockholm. Det är inte en obetydlig geografisk förändring. 

 

Bli inte överraskade om SJ beslutar sig för att förflytta sitt huvudkontor från Klaraporten i Stockholm till Malmö inom ett par år. Varför inte i Nyhamnen?

 

För Sveriges del är den geografiska förskjutningen endast av godo, eftersom det kommer stärka näringslivet i Malmö och Skåne och leda till en ökad regionalisering i norra Europa med förhoppningsvis mindre belastning på det kommunala skatteutjämningssystemet som självklar följd. 

 

SJ:s deklaration om sitt företagsmässiga fokusskifte till Öresundsregionen är en kraftig signal till politiken om det orimliga i att fortsätta med gränskontrollerna i en tid när det statliga järnvägsbolaget satsar miljardbelopp på fler avgångar med önskat ökat resande i regionen. Precis som den liberala ledarskribenten Sofia Nerbrand skrev på Sydsvenskans ledarsida i slutet av förra veckan är kontrollerna vid gränsen ett skämt. Nerbrand konstaterade att "myntet med hårdare tag och skarpare gränser har en baksida: risk för försvagad personlig integritet, mindre handel, rörlighet och ekonomisk tillväxt". Det vill säga raka motsatsen till vad SJ är på väg att arbeta för i Öresundsregionen. Givet att SJ är statligt ägt blir regeringens politik direkt motverkande ett av sina egna bolags intressen.

 

SJ:s ledning har förstått det som många regeringar lyckats förtränga: Öresundsregionens framgång är Sveriges lycka. Ju fler bolag, privata som statliga, som ser potentialen, desto bättre. Samtidigt är det inte utan ironi att det är just näringslivet, om än ett företag i statlig ägo, som ser potentialen i gränsöverskridande kommunikation och transport, inte en Öresundsfientlig regering. 

 

Regeringen gör klokt i att ta intryck och dra lärdom av SJ.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida.