Csaba Perlenberg
OPINIONSINTERVJU. Efter fem år av ständigt försämrade förutsättningar för Öresundsregionen siktar Carl Johan Sonesson (M) på att ta nytag i de gränsregionala frågorna. Vid årsskiftet tog Region Skånes styrelseordförande över det roterande ordförandeskapet i Greater Copenhagen Committee. Han menar att det dansk-sydsvenska samarbetet mår ”förhållandevis bra” trots gränsbegränsningarna under de senaste åren.
– Personkemin mellan de skånska och danska politikerna är bra, säger han över telefon i ett samtal med Kvällspostens ledarsida.
– Det är synd att arbetet nästan har stannat av under tiden som vi inte kunnat ha de fysiska träffarna. Digitala möten i all ära, men fotarbetet kräver fysiska möten.
Det senaste fysiska dansk-svenska styrelsemötet i kommittén hölls i februari förra året.
Själv har han bara varit två gånger på andra sidan Sundet sedan pandemin bröt ut, sista gången för en privat resa då smittan var låg i augusti.
– Jag saknar att strosa omkring på Ströget och bara ta dagen som den kommer. Att spontant åka över till Danmark med tåget och inte ha något bestämt på förhand. Malmö är bra på alla sätt och vis, men det är en annan internationell touch i Köpenhamn. Det är ju på sätt och vis vår huvudstad härnere i södra Sverige.
Som Öresundsvän har det varit svårt att inte misströsta de senaste åren, men Carl Johan Sonesson ser ett fönster för att flytta fram positionen för regionen. Det går inte att lägga problemen till handlingarna, som Sonesson uttrycker det.
– Dels för att det är svenskt ordförandeskap i år, och för att jag tror att när pandemin väl släpper så kommer många vara intresserade av att ha fysiska möten. Då är det vikigt att vi uppvaktar både den svenska och den danska regeringen. Vi ska prata om erfarenheterna av pandemin och lägga fram en strategi för att vi ska kunna klara av nästa stora kris, oavsett om det är en pandemi eller något annat.
Just samarbete har det inte funnits något av överhuvudtaget mellan regeringarna i Stockholm och Köpenhamn.
– Jag har full förståelse för att man måste stänga gränser ibland, men man måste ha gemensamma diskussioner om det och ha ett samband mellan besluten så att inte människor hamnar i kläm. Vi måste ta de brister som upptäckts under pandemin som start för att bygga ett starkare nordiskt samarbete.
Carl Johan Sonesson pekar på det senaste exemplet på gränsstängning där den svenska regeringen helt glömde bort bornholmarna.
– Regeringen i Stockholm glömde också helt bort alla studenter, som exempelvis kommer från Frankrike och Tyskland. Man hade i förordningens undantag inte likställt arbetande med studerande. Det kan låta som petitesser, men för de som drabbas blir det väldigt svårt att hantera från en dag till en annan.
En avgörande fråga för regionens framtid handlar om hur överskottet från Öresundsbron ska hanteras när förbindelsen är färdigbetald om cirka tio år.
– Den frågan måste lösas nu, innan det är försent. I dag finns det inget avtal. Jag vill under året påbörja en förhandling med den svenska staten om detta. Vi ska tillskriva regeringen i Sverige om att vi vill ha en förhandlingsrunda.
Risken är att överskottet i stället för att gynna Öresundsregionen och Skåne går in i den allmänna statskassan. Carl Johan Sonesson menar att de pengarna hör hemma i södra Sverige, eftersom det är här som överskottet genereras. Inte heller har svenska staten finansierat Öresundsbron, då den är helt användarbetald. Bland annat kan han tänka sig att sänka priserna på bron.
– Om vi nu verkligen vill integrera Öresundsregionen, varför ska sträckan som förenar två länder vara en av de dyraste tågsträckorna per kilometer i hela Europa?
Sonesson ser även andra områden som skulle kunna finansieras av broöverskottet, däribland infrastrukturen i Skåne och framtida, nya Öresundsförbindelser.
– Hela Skåne måste få ta del av de pengarna och inte bara västra Skåne.
Just den föreslagna Öresundsmetron mellan Malmö och Köpenhamn kommer vara i behov av tillskott, säger han.
– På sikt behövs det fler Öresundsförbindelser, och en del av överskottet från bron skulle kunna finansiera bygget och driften av Öresundsmetron, för den kommer inte att bära sig själv. Den kommer kosta så enormt mycket pengar och den behöver subventioner.
En fråga som seglat upp under pandemin är det skattemässiga ingenmansland som pendlare försatts i då de å ena sidan är anställda och har sina jobb i ett land, men arbetat hemma på distans. Därmed riskerar många snåriga skatteregler och dubbelbeskattning. Från den svenska regeringen och finansminister Magdalena Andersson har det dock meddelats att det inte kommer skapas några undantag för att lösa problemen. Carl Johan Sonesson är starkt kritisk mot regeringens besked.
– Då har man inte riktigt förstått hur integrerade vi är. Om man uppmanar människor att arbeta på distans, då ska man inte straffas genom att få en hårdare beskattning. Vi ska absolut påpeka detta i våra kontakter med regeringen framöver.
Trots att Öresundsbron under förra året ”firade” 20 år, erkänner Sonesson att det går trögt med att skapa förståelse för att det fortfarande behövs stora förändringar med flera gränshinder för att öka nyttan med förbindelsen. Och det handlar inte bara om att regeringar oavsett politisk färg varit motsträviga.
– Det är jättestora problem att få regeringen, men även mitt eget parti nationellt att förstå att vi är en gränsregion och att vi är tätt sammanflätade. Det känns som att vi fortfarande står och stampar med vissa frågor.
Men, påpekar Sonesson, det handlar inte bara om att ”Stockholm” inte ser hela vägen till Öresund.
– Det är en rätt stor distans även från den danska regeringen till Öresundsfrågorna.
Som av en händelse har Carl Johan Sonesson greppat ordförandeklubban i Greater Copenhagen under ett av de strategiskt kanske viktigaste åren sedan Öresundsbron öppnades. Vilken dag som helst väntas den dansk-svenska utredningen om HH-förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör presenteras. Det är många som håller andan inför vad den kommer leda till.
– Jag ser fram emot utredningen. Den avgörande frågan är hur den mottas av den svenska och den danska regeringen. Det är viktigt att få till stånd ett positivt beslut innan valet, annars förlorar vi för mycket tid, inte minst med tanke på att Fehmarn Bält-förbindelsen nu börjat byggas.
Den moderata politikern sätter alltså sin förhoppning till en rödgrön regering.
– Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har visat stor förståelse för behovet av fler Öresundsförbindelser, så vi får hoppas att det inte handlat om artigheter utan att han följer upp det han sagt.
Samtidigt ger Carl Johan Sonesson uttryck för en viss oro för hur utredningen ska tas emot på den danska sidan.
– Jag är rädd för att det kan komma att bli ett stopp i Helsingörsområdet och norra Själland. Då måste vi snabbt fundera på att titta på andra sträckningar. Vi måste vara snabbfotade.
Han erkänner också att det faktum att HH-förbindelsen inte utreds för godstågskapacitet kan ligga projektet i fatet, även om han tror att en förflyttad kapacitet från Öresundsbron kan öka andelen godståg och därmed lösa behovet av ökad rälsbunden godstransport.
– Men jag vill inte föregripa den diskussionen, säger han bestämt.
Gällande Landskronas förslag om Europaspåret, en tågförbindelse med kapacitet för fjärrtåg och godståg mellan just Landskrona och Köpenhamn, har Sonesson följande betraktelse:
– Jag kan till viss del förstå att det finns en hel del fördelar med Europaspåret, men det som är det viktigaste för att få igenom någonting i Stockholm är att vi står enade i Skåne. Stockholm ska inte kunna undgå en satsning på nästa Öresundsförbindelse genom att peka på att vi inte vill samma sak härnere, säger han och lägger till:
– Det är lite synd att vi inte alla kan sluta upp kring HH när vi står så nära en statlig utredning.
Huruvida det finns anledning att titta närmare på Europaspåret om HH-förbindelsen skulle stranda vill Sonesson inte kommentera.
– Jag kan inte svara på den frågan nu eftersom jag här och nu arbetar för att ska bli verklighet.
Hur framtiden för Öresundsregionen ser ut är svårt att sia om, men Carl Johan Sonesson vågar sig ändå på att deklarera att han ser ett slut på gränsnedstängningarna.
– Jag menar att nationalstaten är fint och viktigt när det kommer till gemensamma värderingar och kultur och språk, men vi måste se att vi verkar nära en omvärld där vår uppgift är att se till att ha maximalt med tillväxt för våra respektive länder. Det som vi en gång hade som hårda gränser är kanske inte det mest optimala för att bygga tillväxt i framtiden. Det är inte framtiden att ha gränser mitt i hjärtat av regionala samarbeten.
Greater Copenhagen Committees skånska ordförande sätter också ner foten och kräver gränsfrihet när pandemin har lagt sig.
– På sikt måste vi gå tillbaka till en nordisk passfrihet. Det ska inte finnas några gränser i Skånes närområde.
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida