Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Malmös framtid är ung

Malmö växer. Foto: SHUTTERSTOCK
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida Foto: NORA LOREK

Malmö är Sveriges snabbast växande storstad. Det medför utmaningar men även uppenbara fördelar.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är liberal.

Malmö växer så det knakar. Som landets snabbast växande storstad kommer Malmös befolkning under de kommande tio åren att ha utökats med 15 procent - från 2019 års beräknade 344 000 personer till strax under 400 000 personer i slutet av 2029 (391 000 personer). Det är en ökning med 51 000 personer på ett decennium eller 1,3 procents ökning per år. Bara i år väntas Malmö växa med 5 000 personer, enligt den befolkningsprognos som kommunen offentliggjorde i början av sommaren.

 

Framför allt är det de yngre grupperna som förväntas öka. Gruppen 16-19 år förväntas öka med nästan hälften så många personer, 40 procent, till 2029. Grundskolebarnen kommer vara 20 procent fler om tio år. Men även ålderskategorin 75-89 år ökar stort - cirka en tredjedel.

 

Geografiskt är det av förståeliga skäl nybyggnadsområdena Hyllie/Hyllievång, Centrum/Västra Hamnen och Limhamn-Bunkeflo med hamnområdet som står för tillväxten i befolkningen. Det vill säga - som på beställning.

 

Under 2018 var det just Limhamn-Bunkeflo som växte mest, med nästan 5 procent. Det är, som befolkningsprognosen konstaterar, mer än tre gånger snabbare än helheten i Malmö. Samtidigt utgörs en tredjedel av Skånes tillväxt av Malmös ökning.

 

Det positiva födelsenettot är en del av förklaringen. 1990-talets babyboom slår nu till med egna barn. Även flyttnettot är positivt. Av de 24 000 som flyttade till Malmö under 2018 stod skåningar från andra kommuner för den största gruppen. Strax över 6 200 personer kom från övriga Sverige och 7 600 från utlandet. Den vanligaste invandrargruppen kom från andra sidan sundet med lite fler än 1 000 danskar. Den näst största invandrargruppen kom från Syrien och utgör inte ens hälften så många som kom från Danmark (444 personer). Den tredje största gruppen kom från Irak.

 

Samtidigt lämnade 21 000 personer Malmö förra året. Av de som utvandrade flyttade nästan en tredjedel till Danmark.

 

I mitten på 2000-talet, år 2047, väntas Malmö vara en halvmiljonstad. Det är inte alldels otroligt att det kommer gå snabbare än så. Bland annat förra året växte Malmös befolkning mer än vad tidigare prognos gjort gällande. Betänk Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande i slutet av 20-talet och en kommande Öresundsförbindelse.

 

För att bibehålla bostadssituationen som den är i dag, där det beräknas finnas ett bostadsunderskott om 7 000 bostäder, behöver det under de kommande tio åren byggas 24 000 bostäder. För att förbättra status quo behöver det alltså byggas fler än så.

 

Särskilt yteffektivt kommer det inte att bli: 70 procent av alla nya hushåll, 17 000 stycken, förväntas bli ensamhushåll med 1 eller 2 personer. Detta med anledning av den stora andelen unga. Det gör också bostadsbyggandet dyrare. Fler hushåll innebär färre möjligheter att dela utrymmen. Här finns behov att tänka nytt och tänka smartare, som även möjliggör ett mer hållbart byggande och grön levnadssituation. Delningsekonomin måste rimligtvis även få eko i bostadsplaneringen.

 

Malmös framtid är, befolkningsmässigt, ljus. Och ung. Här finns en inneboende kraft som staden måste nyttja. Den starka befolkningstillväxten är värd att påminna om i de stunder där Malmö beskrivs i mörka nyanser. 

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida