Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Malmö måste styras, men utan SD

Niels Paarup-Petersen (C), gruppledare för Centern i Malmö. Foto: JOHAN NILSSON/TT
Foto: NORA LOREK

Socialdemokraterna och Miljöpartiet måste bestämma sig för om de ska vara lika tydliga som Liberalerna och Centerpartiet om att hålla SD borta från makten i Malmö.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är liberal.

Malmö trotsade rikstrenden och gav Socialdemokraterna fortsatt kommunalt förtroende med över 30 procent av rösterna. Givet de katastrofala skolresultaten, de återkommande dödliga våldsutbrotten av kriminella med skottlossningar över hela staden med lik och blod och skotthål i ständigt sällskap, är det nästintill mirakulöst att Katrin Stjernfeldt Jammeh & C:o endast tappade 1,9 procent och landade på runt 31 procent. 

 

Det är inte tu tal om saken: Socialdemokraterna gjorde ett imponerande valresultat i Malmö. Det kan visa sig vara helt egalt. 

 

Det andra riktigt imponerande valresultatet står Centerpartiet i Malmö för. Det kan visa sig vara direkta motsatsen till egalt. För första gången på två årtionden har de gröna, urbana liberalerna lyckats ta sig över en valspärr som i Malmö införded av Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna just med syftet att fortsatt hålla dem utanför fullmäktige. Samtidigt lyckades S och SD splittra alliansen eftersom Kristdemokraterna, trots en imponerande uppryckning, föll på målsnöret. Med sina 2,3 procent kom KD till korta med gruvliga 0,7 procentenheter och går nu in i sin tredje mandatperiod utanför Malmös parlament.

 

Malmöalliansen består nu av tre partier varav två tydligt säger nej till samarbete eller samtal med Sverigedemokraterna. Malmömoderaterna, försvagade med 1,4 procent och tio procentenheter svagare än Socialdemokraterna, har inte alls belönats för den nytändning som Torbjörn Tegnhammar faktiskt gett alliansen i Malmö. Att partiet inte förlorat mer i relation till rikstrenden är ett tecken på att partiet håller sig flytande på egna meriter.

 

Men det komplicerar också Tegnhammars planer att ta över Malmö med passivt eller någorlunda aktivt stöd av Sverigedemokraterna, givet att Centerpartiet och Liberalerna tydligt har lovat att så inte blir fallet. Och det är ett löfte som deras väljare litar på att de håller. 

 

Att Malmö behöver maktskifte är tydligt. Här blir Socialdemokraterna och Miljöpartiets agerande avgörande. De har nu att ta ställning till hur viktigt det är att, som Liberalerna och Centerpartiet tagit ställning mot, hålla Sverigedemokraterna ifrån inflytande. Och Torbjörn Tegnhammar har att avgöra hur viktigt allianssamarbetet är för honom och Malmömoderaterna.

 

Sverigedemokraterna har reagerat på Malmös problem på de mest brutala vis. Genom att göra utspel om militär i Rosengård och motionera om kommunala återvändarcenter för invandrare har de tydligt visat att vissa grupper i Malmö ska behandlas på andra sätt än övriga Malmöbor. Det är givetvis fullständigt oacceptabelt att samarbeta med ett parti som uppför sig på detta hårdföra och Malmöfientliga sätt.

 

Malmö måste styras - men det måste styras utan inflytande av Sverigedemokraterna. De liberala krafterna är en garant för detta. Nu är det upp till bevis för Socialdemokraterna och Miljöpartiet att fatta beslut om de är beredda att släppa fram ett moderatstyre, kanske med understöd av SD, om det innebär att SD hålls stången.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida.