Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

”Lite hutlöst att säga att Ungern är antisemitiskt”

Jessica Stegrud (SD), bosatt i Höllviken, är sydsvensk toppkandidat och andranamn på Sverigedemokraternas EP-lista. Foto: CSABA BENE PERLENBERG

Jessica Stegrud (SD) är på väg att bli Europaparlamentariker. Möt Höllvikenbon i ett samtal om ökat självbestämmande, Ungern och vad hon menar är liberalismens misslyckande.

 

Detta är den sjunde delen i KvP Ledares artikelserie där Csaba Bene Perlenberg träffar skånska toppkandidater till Europaparlamentet.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är liberal.

OPINIONSINTERVJU. Ekonomen Jessica Stegrud är på väg att bli Europaparlamentariker. I alla fall om opinionsundersökningarna inför valet om lite över en vecka blir till valresultat. Som andranamn på Sverigedemokraternas EP-vallista är hon i praktiken garanterad biljett till Bryssel.

Resan till ett politiskt toppuppdrag började på Facebook. Där sökte hon sig till andra debattörer och började själv att dela med sig av samtidsbetraktelser och åsikter.

– Jag skrev mest för mig själv. Det var aldrig meningen att det skulle leda till en politisk karriär.

Peter Lundgren, Jessica Stegrud, partiledare Jimmie Åkesson och Charlie Weimers vid presentationen av parties toppkandidater till EU-parlamentet. Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT

I flera nyhetsinslag har Stegrud benämnts som bloggerska men en blogg har hon aldrig haft. Däremot en karriär inom det privata näringslivet, bland annat E.on. 

Gotlänningen som numera är Höllvikenbo har under årens lopp röstat på så vitt skilda partier som Miljöpartiet, Moderaterna och Folkpartiet. Medlem blev hon först dagen innan hon presenterades som toppkandidat. Innan dess hade hon varit passiv medlem i uppstickarpartiet Medborgerlig Samling under ett år. De senaste valen har Stegrud dock röstat på Sverigedemokraterna. 

 – I början var det en stilla protest.

Mot?

 – Jag tycker att det förts en oansvarig politik framför allt i invandringsfrågan men även inom andra områden. Men det är den förda politiken och inte invandrarna eller invandringen som jag är kritisk mot.

Skulle du vara öppen för en invandring motsvarande den som har varit om det hade funnits mer effektiva integrationslösningar?

 – Det är så hypotetiskt...

Anledningen till att jag frågar är för att du säger att det inte är invandringen eller invandrare som du är kritisk mot.

– Just nu har vi nått vägs ände. Jag tror faktiskt inte på någon invandring alls, just nu. Möjligen en liten kvotandel.

Under sin tid i det privata näringslivet har Jessica Stegrud jobbat mycket internationellt. Kulturskillnader har varit vardagsmateria - men ändå självklara. Hon ger inte mycket för de som menar att det inte skulle finnas kulturskillnader mellan människor beroende på varifrån man kommer.

– Jag är ju gotlänning, och efter 25 år i Skåne kan jag ju fortfarande märka att det finns kulturskillnader. Och då är vi ändå nästgårds och talar samma språk. Det är klart som fasiken att det finns kulturskillnader mellan människor med olika bakgrund. Och det är ju inget hemskt med det.

Hon värjer sig mot vad hon menar är kulturkrockar mellan nyanlända och inhemska svenskar. Men, säger hon:

 – Min nationalism är inte det minsta imperalistisk eller chauvinistisk eller exkluderande. Som folk har vi vissa karaktärsdrag och sen förändras ju det gradvis. Vi får människor som flyttar hit från andra kulturer och det är klart att kulturen förändras. Men görs det i lagom takt, då tror jag att vi hittar den bästa mixen. Men den här totala kulturkrocken, den fungerar inte.

Jimmie Åkesson har ju utmålat liberalismen och socialliberalismen som sin och SD:s huvudfiende. Vad är det med liberalismen som är så farligt eller hemskt?

– Det handlar om skiljelinjer, bland annat synen på invandring. Liberalismen är i mångt och mycket en fin tanke. Eget ansvar och individens frihet och så är ju jättebra och fina värden. Men när det gäller invandringspolitiken så har den förts utan konsekvensanalyser. Det har varit en väldigt fin tanke, att vi ska vara öppna och att vi har råd, men nånstans betalar vi ett pris. Det är kanske inte du och jag, men samhället betalar alltid ett pris. Och kollar vi på kulturer med väsenskilda värderingar, då blir det svårt att stå upp för de liberala värdena när det kommer till exempelvis jämställdhet, demokrati och yttrandefrihet.

Stegrud menar också att liberalismen, ”i sin vänsterliberala form”, inte tagit hänsyn till boende på landsbygden.

 – Land och stad har satts i konflikt. Den liberala generositeten har dragits för långt, helt enkelt.

I Bryssel vill hon arbeta med en rad av frågor som är kopplade till ökat självbestämmande.

– Jag tycker att den pågående maktöverföringen till Bryssel är att gå i fel riktning eftersom makten flyttas allt längre ifrån den enskilde medborgaren. Det är odemokratiskt. Jag vill ha fri handel, rörlighet och samarbeten i stora gränsöverskridande frågor men nationellt självbestämmande gällande exempelvis skatter, välfärd, migration och viltvård. 

EU-kritiken är en naturlig del i att Stegrud nu kandiderar till EU-parlamentet. Samtidigt är hon noga med att påpeka att hon inte hade tackat ja till att kandidera om SD drivit frågan om en ”Swexit” inför EP-valet.

 – När man är så långt ifrån att i praktiken få igenom en Swexit, då får vi göra vad vi kan för att stoppa maktöverföringen till Bryssel. Vi ska påverka det vi kan, ha insyn, bygga allianser och bilda opinion i Sverige långsiktigt.

Frankrikes president Emmanuel Macron. Foto: SZWARC HENRI/ABACA/STELLA PICTURES

Frågan måste ställas. Frankrikes Emmanuel Macron eller Rysslands Vladimir Putin? 

 – Måste jag välja så blir det Macron. Sen är han inte min favoritpolitiker, men självklart. Putin har diktatoriska fasoner och en syn på hur man ska driva ett land som inte jag delar. Om han är nationalist så är han också imperialist, och det är ingenting som vi i Sverigedemokraterna står för. Macron är ju vald på ett demokratiskt sätt.

Macron eller Ungerns Viktor Orbán?

 – Det där är så... Mitt svar kommer ju att definiera mig. Helst ska jag inte säga Orbán då, va. Så här: Båda är demokratiskt valda. Det pågår ett Artikel 7-förfarande mot Ungern nu, och det tycker jag ska ha sin gång. Om Ungern bryter mot grundläggande demokratiska spelregler... Nu tycker jag att man inte ska bedriva opinion mot ett enskilt EU-land. Det ska avgöras i rättslig ordning. Har vi regler så ska vi förhålla oss till det, säger Stegrud och fortsätter:

– Men jag tycker inte om den här totalt ensidiga smutskastningen av Ungern, och detta säger jag utan att veta särskilt mycket om Ungern. Vi är med i samma union. De har kommit med och ska förhålla sig till vissa principer. Annars måste de vara en fullvärdig medlem.

Är det fel att beskriva Ungern som ett sverigedemokratiskt föregångsland? Ni har och har haft flera ledande företrädare, däribland Kent Ekeroth, som ofta lyfter fram Ungern som ett idol-land. Det verkar finnas helt skilda verklighetsuppfattningar i olika politiska läger om vad som sker i Ungern och varför det sker. Vad är din inställning till Ungern?

 – Ekeroth är inte en ledande företrädare, längre. Men Ungern har blivit en slagpåse. Jag tror inte att så många är insatta i hur det är där, egentligen. Ungern har blivit symboliken mellan det konservativa och det vänsterliberala. Det jag ibland hör är att det finns svenska medborgare som känner att svenska företrädare inte ser till sina egna medborgares intressen och det jag hör, är att Orbán i alla fall ser till sina egna medborgares intressen först.

Det har ju skett en politisering av rättsväsendet, införts hårdare medielagar, det har varit rätt så hård retorik mot minoriteter...

– Det finns säkert befogad kritik mot rättsväsendet. Men det roliga är... Titta på det svenska rättsväsendet, titta på justitieråden som utses. De är politiskt utsedda, och de är de högsta vi har i högsta domstolarna. De är utsedda av regeringen.

Upplever du att justitieråden går regeringens ärenden?

– Det kan jag inte avgöra, för det är inte upp till mig att avgöra, men däremot så får man fundera på hur opolitiskt det är och hur rättssäkert det är. Man måste se bjälken i sitt eget öga också. Men återigen, jag är inte så insatt. Det finns säkert saker att kritisera Ungern för, men det finns faktiskt saker att kritisera Sverige för också. Vi ska inte tro att vi är så himla neutrala hela tiden. Att inte vi har ett inslag av politik i vårt rättsväsende. 

Jessica Stegrud lägger till:

– Sen tycker jag att det är lite hutlöst att skrika att Ungern skulle vara antisemitiskt. Jag har svårt att se det, med tanke på deras bakgrund. De har ju lidit av nazismen och så vidare. Men jag tillhör inte de som hyllar Orbán.

Jessica Stegrud (SD). Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!