Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Kraftproduktion är en kommunal kärnverksamhet

Öresundskraft i Helsingborg bör stanna kvar i kommunens och helsingborgarnas ägo.Foto: PRESSBILD
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida.Foto: NORA LOREK

Folkomröstningen om Öresundskraft handlar inte om huruvida AMF Pension ska få köpa bolaget eller ej, utan om vem ägaren därefter blir.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är liberal.

Det finns något grundläggande sympatiskt med politiker som vill bestämma mindre över medborgarnas liv. Lägg därtill fokusering på kärnverksamhet, och goda förutsättningar finns för en sund kommun.

 

I Helsingborg har alliansen tagit initiativ för en försäljning av det lokala energi- och kommunikationsbolaget Öresundskraft. 

 

På söndag är det huvuddag för folkomröstningen, som det bedrivits en intensiv namninsamlingskampanj på gräsrotsnivå för, även om det gått att rösta i frågan ett tag.

 

Frågan om försäljning är, faktiskt, av historisk art. Det är ett anrikt bolag som nu riskerar gå ur händerna på det offentliga: redan 1859 började 100 gaslyktor sprida sitt ljus i centrala Helsingborg. Idag levererar bolaget el, fjärrvärme, fjärrkyla, naturgas och bredband. Egen produktion sker av fjärrvärme och el från två kraftvärmeverk. Även stadsnätet ägs av Öresundskraft.

 

Tanken är att intäkten från den tilltänkta köparen AMF Pension, som satt en prislapp på 12,2 miljarder kronor, ska gå till en stiftelse med årliga utbetalningar till välfärden.

 

Turerna har varit många kring den taffligt hanterade politiska beredningen av försäljningen. Inte minst förslag till en provocerande och ledande valsedelstext har irriterat många, inte bara motståndare till en försäljning. Hade det varit en folkomröstning om Peter Danielssons hemlighetsmakeri som avgjort hans politiska framtid hade det nog varit tack och hej på söndag kväll för Helsingborgs starke man.

 

Egentligen handlar inte folkomröstningen i Helsingborg om huruvida Öresundskraft ska säljas eller inte - i stället är det en fråga om vad som bör räknas till den kommunala kärnverksamheten. Skola, vård, omsorg, absolut. Men ett teknikbolag som sysslar med el- och kraftproduktion som värmer upp klassrummen och de äldres mat? 

 

Frågan är inte akademisk, den är grundläggande för vad som bedöms och värdesätts vara strategiska verktyg för att i demokratisk anda kunna påverka förutsättningarna för övriga kommunala verksamheter.

 

Att Helsingborg och andra kommuner äger sin elektriska infrastruktur är även en säkerhetsfråga. Om Öresundskraft säljs till AMF Pension förlorar Helsingborg inte bara kontrollen över bolaget, det förlorar också kontrollen över vem nästa ägare blir den dagen AMF Pension säljer Öresundskraft vidare. 12,2 miljarder kronor är mycket för vilken svensk kommun som helst - för AMF är det förvisso också en avsevärd investering, som dock handlar om ren vinstmaximering den dagen en ny köpare signalerar köpintresse eller AMF:s portfölj ändrar inriktning.

 

Ponera att Öresundskrafts näst-nästa ägare är ett kinesiskt investeringsbolag? I kommunistdiktaturen används bolag som det röda partiets förlängda arm. Utländska investeringar görs med militärstrategiskt uppsåt, inte minst i europeisk infrastruktur.

 

Vill Helsingborg, ens Moderaterna, verkligen ha sitt stadsnät ägt av utrikes intressen där en kommunistisk diktatur har handen på on-off-knappen? Där den kinesiska staten kan använda Öresundskrafts bredband för övervakning, censurering eller kontroll över vilken information som riktas till allmänheten och användarna i Helsingborg?

 

Öresundskraft må vara ett grönt elbolag i dag, men kan vara rött i övermorgon.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida