Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Kan Tony Irving inspirera till en Möllancenter?

Niels Paarup-Petersen (C), gruppledare för Centerpartiet i Malmö. Foto: CSABA BENE PERLENBERG
Tony Irving, politisk danskonsult. Foto: OLLE SPORRONG

Politiskt fotarbete är slitsamt. Bakom mandat och makt finns åtskilliga svettiga timmar med inläsning av handlingar, mötesmaraton, nätverkande, studiebesök, partiaktiviteter och för många politiker nära nog konstant närvaro i sociala medier som bildar trådar i en ständigt pågående digital diskussion.

 

Men politik handlar också om att välja rätt danspartner. Då gäller det att veta vilken fot man ska stå på, och åt vilket håll man ska röra sig åt - och när. För att inte nämna vikten av att veta vem det är som ska föra. 

 

För de centerpartister (och alla andra) som deltar i de gröna liberalernas partistämma i Malmö i dagarna fyra gavs under fredagen en lärorik lektion i rörelsens och tyngdpunktens konst, signerad Let´s Dance-stjärnan Tony Irving - som nu kan sätta politisk konsult på sitt CV.

 

I två dansklipp som finns att beskåda på Youtube, ett med den skånska Centerns gruppledare Birte Sandberg och det andra med Ystads centerpartistiska riksdagsledamot Kristina Yngwe, erbjuder Irving ett par mer eller mindre smidiga tips om pausgymnastik för mässande centerpartister som känner att de gått i stå. Pausgympaklippen skulle kunna tolkas som en politisk strategikurs i stället för en danslektion:

 - Börja med vänsterfoten. Och med vänsterfoten tar du ett steg fram. Sen sätter du tyngden tillbaks till din högerfot. Sen samlar du vänsterfoten intill höger och skiftar tyngden. Nu är vi i Centern! Det här är vår Centerposition!, utbrister Tony Irving begeistrat efter att Kristina Yngwe tagit sina första koordinerade steg. 

 

Dans- och TV-ikonen är en entertainer och vet därmed vad som går hem hos publiken. Centerpartiet har tydligt tagit ställning för alliansen, men av de flesta opinionsmätningar att döma har väljarna inte tagit ställning för alliansen. Däremot har en ökande skara tagit ställning för Centern som i dessa dagar när storhetsdrömmar om en centerleddregering 2022 med Annie Lööf som regeringschef. Det är en tillfällig politisk hybris som är smärtsamt likt de villfarelser som miljöpartister uppvisade under valrörelsen 2014, när Miljöpartiet skulle få igenom alla sina krav i en S-ledd regering och därmed vara på god väg att rädda hela världen undan miljöförstörelse. Självgodheten visste inga gränser, och partiet bestraffades välförtjänt, först av väljarkåren som ratade dem och sedermera av Socialdemokraterna där Stefan Löfven använt miljöpartisterna som politiska statister i sin regering.

 

Miljöpartiets hårda läxa är också Annie Lööfs stora dilemma. Att sätta sig i direkt samarbete med Stefan Löfven lockar inte. Samtidigt är det ingen som på allvar tror att alliansen kommer att existera på riksplan efter 2018. Mycket talar för att det politiska klimatet skulle må bra av en annan lösning där antingen en blocköverskridande regering eller en enpartiregering med hoppande, blocköverskridande överenskommelser skulle skapa ett kompromissinriktat politiskt klimat.

 

Att Centerstämman hålls i Malmö är lite pikant. Här finns inte Centerpartiet i stadens beslutande församling. Nästa år har Centern varit ifrån fullmäktige i hela tjugo år. Många skördar har hunnit passera. På den tiden då Centern fanns i fullmäktige var Malmö en helt annan stad, med helt andra problem. Hur Malmö hade utvecklats med partiet i fullmäktige står skrivet i stjärnorna. Samtidigt är Malmöcentern på gång, är spänstiga och deltar i den allmänna debatten på det sätt som ett hungrigt parti som vill tillbaka till fullmäktige gör. Kaxigt, energetiskt och fullt av idéer oavhängiga de senaste tjugo årens frånvaro. 

 

Och det lokala målet är tydligt: Malmös mesta miljöpartist, Niels Paarup-Petersen, gav följande konstellationsmanifest när jag intervjuade honom i somras under politikerveckan i Visby: "Socialdemokraterna måste försvinna från styret. Så är det bara.

 

I Malmö finns det inte ett spår av den landsbygdscenter som gärna styr ihop med socialdemokrater, inte sällan med motiveringen att det är för bygdens bästa. I själva verket brukar det snarare vara för Centerns bästa, i det att de bästa styrena är de som Centern råkar ingå i. I alla fall enligt dem själva. Opportunism eller pragmatism? Kanske bara klassisk centerpartism.

 

För Paarup-Petersen och Centerpartiet är det alltjämt alliansen i Malmö som gäller. I vårt sommarsamtal sade han att han i sin vildaste fantasi "inte kan föreställa mig hur ett kommunalt styre i Malmö med SD skulle göra staden bättre.

 

Och däri ligger Malmöcenterns dilemma. Att de kommer komma tillbaka till fullmäktige torde vara en lågoddsare. För de som har koll på Malmöpolitiken är det tydligt att det är just de gröna liberalerna som har mest medvind bland de borgerliga i den luggslitna, röda staden. Samtidigt har de Nya Malmömoderaterna, som partiet kallar sig för, öppnat upp för att styra Malmö med passivt stöd av SD. Däremot har Malmömoderaternas Torbjörn Tegnhammar förtjänstfullt avvisat direkt samarbete. Samtidigt utgörs alliansen i Malmö av en mindre trupp än alliansen i Göteborg: Kristdemokraterna finns likt Centern inte heller i Malmö fullmäktige. En halv allians, med ett Liberalerna som gnetar och kämpar på men som inte riktigt hittar en tydlig lokal profilfråga, kan bli en blågrön treklöver efter valet.

 

Men räcker det för maktskifte? Utan Sverigedemokraterna? Nöjer sig Centern med att komma in i fullmäktige igen för att sätta sig i antiklimaktisk opposition?

 

Tony Irvings ord ekar från Malmö Live till Stadshusets översta våning: "Börja med din vänsterfot. Och med vänsterfoten tar du ett steg fram. Sen sätter du tyngden tillbaks till din högerfot. Sen samlar du vänsterfoten intill höger och skiftar tyngden."

 

Blocköverskridande samarbete? Pragmatism? Opportunism? Eller bara malmöitisk centerpartism?

 

Tiden får utvisa vad som gror under Möllanmyllan och vilka danspartners som tar sig hela vägen till finalen i Let´s Styra Malmö.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!