Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Ingen katastrof att Lucia lämnar Skåne

Traditioner kommer, traditioner går.Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT
Foto: NORA LOREK

Det är ingen katastrof att flera skånska kommuner förlorat sitt Luciafirande. Vi har de traditioner samtiden behöver.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är liberal.

Är du svensk och råkar vara i Australien under Lucia behöver du inte gå lottlös från det svenska julfirandet. Där det finns ett Ikea-varuhus finns det även ett julbord och ett Luciatåg. 

 

I Sydney anordnas Luciafirande av ett svenskt café ett fåtal meter ifrån stranden i Manly. Och är man i Melbourne anordnar den lokala handelskammaren ett luciafirande i en utomhus trädgård med ölservering. 

 

Det är inte bara i Australien som hon med kronan sprider sitt ljus. På många platser runtom i världen anordnas det Luciatåg för utlandssvenskar och svenska enklaver. Det är ett sätt att hålla traditionen vid liv, för sig själv och sina barn.

 

Men är du boende i Trelleborg och Ängelholm blir det knepigare. Där ställs det traditionella Luciafirandet in i år eftersom det varit svårt att få fram unga tjejer som vill delta. Faktum är att Luciafirandet i Skåne försvagats rätt märkbart under de senaste åren. Sedan flera år saknas ett officiellt Luciatåg i Svalöv, Örkelljunga och Ystad.

 

I Ängelholm är det Lions som anordnat stadens traditionella Luciatåg. Men de fick kasta in särken när bara ett par tjejer anmält intresse. I Kristianstad gick det bättre: Där kröntes nyligen 2019 års Lucia i Lions regi, efter en omröstningskampanj.

 

Men säg den tradition som inte är till för att brytas eller förändras. I Hörby anordnas för tredje året i rad i stället en motorburen Luciakortege. Nytt i år är en Luciabuss som alla kan få åka med. Tidigare år har A-trakorer och EPA-fordon deltagit.

 

Kommunen har gett upp hoppet om att engagera ungdomar till ett traditonellt tåg. På kommunens hemsida säger kulturutvecklaren Viktoria Munck: 

 – Hörbys ungdomar verkar inte vara intresserade. Jag har frågat i skolorna men inte fått napp.

 

Samtidigt går inte äldreboendena lottlösa: Flera förskolor och skolor ställer upp med Luciafirande för de äldre. 

 

Det är svårt att bli upprörd över Lucias uttåg från de skånska kommunerna. Firandet är inte så långvarigt som man skulle kunna tro: I sin moderna tappning trädde Lucia in i den vedertagna traditionen först 1927 då Stockholms Dagblad anordnade den första offentliga kröningen av Lucia. Tärnorna och stjärngossarna anslöt med tidens gång och  fler tidningar tog på sig ansvaret för att utse sina hemorters Lucior. 

 

Innan dess hade firandet varit en rätt provinsiell affär med ursprung i Västsverige under andra hälften av 1800-talet, med ursprungligt inflytande från Tyskland. 

 

Och likt många andra svenska traditioner har Luciafirandet en stark utländsk prägel. Martyren från Sicilien blev brutalt mördad år 304 och sedermera italienskt skyddshelgon. Hon mördades med ett svärd genom halsen för att hon skänkt sin hemgift till fattiga i stället till sin trolovade och för att hon var kristen i en tid då det var olagligt. 

 

Som modern figur i Sverige är hon mer en kalendermarkör med löfte om ljusare tider än vad hon är en kristen martyrsymbol.

 

Traditioner kommer och går, i Skåne och i resten av världen. De förändras och hittar nya vägar. Att Luciafirande försvunnit i flera skånska kommuner betyder inte att hon inte förr eller senare kan göra comeback. Vi har de traditioner samtiden behöver, inte de som gradvis förlorar sin funktion som kulturbärare. 

 

Ett sätt att modernisera Luciafirandet skulle kunna vara att betona den historiska Lucias sociala engagemang för de mindre lyckosamma. Socialt patos är tidlöst. Det finns alltid mörker som kräver sitt ljus.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida