Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Hur mycket tålamod ska Malmöborna ha?

Med Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) i mitten presenterade Socialdemokraterna i Malmö sitt valmanifest i Per Albin Hanssons födelsehem och trädgård. Foto: CSABA BENE PERLENBERG/KVP
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. Foto: NORA LOREK

Socialdemokraterna i Malmö väjer inte för de problem de själva orsakat eller misslyckats att komma tillrätta med, men ber om fortsatt förtroende. Hur stryktålig ska man behöva vara för att bo i Malmö?

"Så har väljarna nu äntligen fått reda på vilken politik den socialdemokratiska regeringen tänker föra om den får sitta kvar. Programmet redovisas i ett antal punkter."

 

Så inleddes Kvällspostens osignerade ledare med rubriken "Fraser, fraser, fraser" den 8 augusti 1968 och avslutades med orden: "Regeringens valprogram är sannerligen ett bedrövligt aktstycke. Det innehåller en del meningslösa självklarheter och en annan del som direkt strider mot den politik som regeringen fört under den senaste tiden. Och några konkreta förslag som visar regeringens vilja att bättra sig i dessa punkter har man inte sett. Bara fraser."

 

Regeringen som Kvällspostens ledarsida åsyftade var Tager Erlanders socialdemokratiska ministär. Femtio år senare kan ovanstående rader mer eller mindre copypastas rakt av som kommentar till det lokalpolitiska valmanifest och kommunpolitiska program för 2018-2022 som Socialdemokraterna offentliggjorde under gårdagen i en blåsig trädgård bakom Per Albin Hanssons födelsehem. Samtidigt går det inte att helt avfärda programmet som enbart "fraser, fraser, fraser", ty i partiets program finns det mycket intressant att skärskåda.

 

Till sin heder väjer inte Socialdemokraterna i Malmö för de problem de själva antingen orsakat eller misslyckats att komma tillrätta med. Redan i inledningen till sitt kommunpolitiska program för 2018-2022 konstateras det att: "Det finns alldeles för många Malmöbor som saknar ett jobb att gå till. Alldeles för många barn lever i fattigdom och får inte den start i livet som de har rätt till. Alldeles för många lever i trångboddhet och utsatthet. Det finns alldeles för stora klyftor i hälsa mellan Malmöborna.

 

En sådan problembeskrivning hade lika gärna kunnat återfinnas i valmaterialet hos valfritt oppositionsparti. Endast med nöd och näppe tilldelas det extrapoäng för en nykter analys av problemen. Tillägget "Allt detta vill vi förändra" förtjänar en ytterst kritisk blick.

 

För hur lång tid till behöver Socialdemokraterna för att lösa alla de knutar de själva räknar upp? Hur tålmodiga tror de att Malmöborna är? 

 

Socialdemokraterna har ett allvarligt kommunikativt problem. Å ena sidan har de rätt i allt positivt de räknar upp med Malmö. Staden är Skånes arbetsmotor - men allt välstånd kommer inte staden tillgodo givet att Socialdemokraterna i decennier skrämt bort barnfamiljer och medelklassen till kranskommunerna, som håvar in kommunalskatten från de framgångsrika Malmö-verksamma. Tillväxtmotor, javisst - men inte för Malmö utan för Skåne. 

 

Socialdemokraterna i Malmö lider också av ett annat problem. De positiva, strukturella stadsutvecklingsprojekt som Malmö är på väg att dra nytta av ligger framåt i tiden. Exempelvis det ambitiösa utvecklingsprogram som dragits i gång för Rosengård, som på sina sätt är lika delad och separerad från Malmö som Hisingen är från södra Göteborg tack vare Göta älv. Projektet Culture Casbah, som innehåller mer än det planerade, spektakulära Tornet, kommer i praktiken vara en gentrifiering av Rosengård vars första, avgörande steg är Rosengård station som först öppnas upp för passagerartrafik framåt slutet av året. Förändringarna och förbättringarna dröjer och är ingenting som Malmöborna kommer kunna ta på förrän i framtiden. Då är det en otacksam uppgift att be om Malmöbornas tålamod, givet de sociala problem Malmö dras med i dag.

 

"För lite, för sent" kan mycket väl bli rubriken för Socialdemokraterna i Malmös eftervalsanalys. 

 

Malmöborna har att ta ställning till följande frågor: Vågar man ge Socialdemokraterna fortsatt förtroende givet stadens facit efter 24 års rött styre? Hur länge ska Malmöborna förväntas vänta på en trygg och socialt hållbar stad? Hur många besvikelser och skjutningar till innan förtroendet ryker? Hur stryktålig ska man behöva vara för att bo i Malmö? Hur många fraser till?

 

Enkelt uttryckt: Är man som Malmöbo nöjd med dagens Malmö, för all del, rösta rött.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!