Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Hotet mot Danmark gäller även oss

En enkel projektion genom simuleringsprogrammet Nukemap visar på konsekvenserna av en rysk kärnvapenattack mot Danmarks huvudstadFoto: Nukemap
Rysslands president, Vladimir Putin. Foto: Mikhail Klimentyev / AP TT NYHETSBYRÅN

Att Sverige står utanför Nato riskerar hela Sveriges livsmedelförsörjning.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är liberal.

Danska marinens fartyg är legitima militära mål för rysk kärnvapenattack vid händelse av att landet ansluter sig till Natos missilsköld. Så uttryckte sig den ryska ambassadören i Danmark så sent som förra våren i en debattartikel i Jyllands-Posten. Det var ett illa förtäckt hot mot Köpenhamn. I själva verket skulle ett deltagande i missilskölden handla om att utrusta en eller två av danska marinens fartyg med förstärkt radarkapacitet. Det är ett uttalande som är oansvarigt att vifta bort.

Mindre än ett år innan förra vårens kärnvapenhot hade Ryssland folkrättsvidrigt inlett en hybridkrigföring i Ukraina och olagligen annekterat Krimhalvön. Ryssland förnekade helt att det var ryska trupper. Senare erkände Vladimir Putin att det självklart varit ryska trupper som invaderat Ukraina. Presidenten lät även meddela att den ryska kärnvapenarsenalen var en hårsmån från att aktiveras då det var osäkert hur väst skulle reagera på annekteringen. Alltsedan dess har kärnvapen varit en mycket högljudd del i diverse ryska topptjänstemäns vokabulär.

Ett kärnvapenanfall mot Köpenhamn eller annan dansk plats hade onekligen haft större säkerhetspolitiska konsekvenser för Sverige än ens en rysk annektering av Gotland. För södra Sverige hade det varit katastrofalt. Radioaktivt nedfall över Skåne, allmänt benämnd som Sveriges kornbod, hade skapat en livsmedel- och försörjningskris för hela landet. Enligt Länsstyrelsen i Skånes rapport "Jordbruksmarken i Skåne" utgör Skåne 16 procent av Sveriges jordbruksmark men levererar hela 40 procent av landets totalskörd av de vanligaste spannmåls- och oljeväxtgrödorna samt potatis och sockerbetor. Det ryska kärnvapenhotet mot Danmark är således ett mycket allvarligt hot mot Sveriges självförsörjningsförmåga.

I Livsmedelverkets eminenta skrift "Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen" (utmärkt helgläsning, för övrigt) konstateras att konsekvenserna av strålningsnedfall påverkas av om det är odlingssäsong och betesperiod. Att tänka på är att även en stor del av brödsäden används till foder för djurhållning förutom livsmedelsproduktion. Som Livsmedelsverket konstaterar: "Den övervägande delen av jordbruksproduktionen (växtodling och husdjursskötsel) bedrivs i de södra delarna av landet - dels är arealen mera koncentrerad dit, dels är avkastningen per hektar större där. De största effekterna av ett radioaktivt nedfall på livsmedel från jordbruket uppkommer därför om nedfallet är lokaliserat till de södra delarna av landet."

En enkel projektion genom simuleringsprogrammet Nukemap visar på konsekvenserna av en rysk kärnvapenattack mot Danmarks huvudstad. Givet att en attack skulle ske med en rysk kärnvapenmissil modell Topol (SS-25) på 800 kiloton som för närvarande finns i den ryska arsenalen och med nedslag i centrala Köpenhamn, ges följande resultat: 288,200 döda och 279,600 skadade. Det handlar alltså om dödsoffer och skadade både i Danmark och i Sverige.

Givet vindmodellen vid simuleringens tillfälle skulle nedfallet påverka Sverige hela vägen upp till Västervik och skapa ett radioaktivt sår på svenskt territorium från Ven, genom nordvästra och centrala Skåne, södra Halland, nordvästra Blekinge och i stort sett hela Småland.

Simuleringen är inte ett fantasiscenario. Det är en grov, nödvändig modell givet de hot som Rysslands Danmarksambassadör riktat mot Danmark - och därmed även Sverige och hela Europeiska unionen. Hotet mot Skåne, Småland och Blekinge är uppenbart för alla utom den nuvarande svenska regeringen.

Därför måste de slutsatser som ambassadör Krister Bringéus säkerhetspolitiska utredning "Säkerhet i en ny tid" kommit fram till, tas på allvar. Rapporten, som presenterades för utrikesminister tillika Öresundsministern Margot Wallström (S) under fredagen, kommer fram till det som alla länge vetat: säkerhetsläget i vårt närområde förvärras av att Sverige fortsätter vara utanför försvarsalliansen Nato. Dessutom ökar det hotet mot våra grannländer, inte minst Danmark. Sverige är den osolidariska säkerhetsrisken, apan som både håller för ögonen, öronen och munnen samtidigt. Landet som lever i förnekelse om vår plats i världen och med förhoppningen att det inte går så illa att vi radikalt måste börja ta ansvar för vår egen och våra grannars säkerhet.

Eller som det står i rapporten: "Den mest påtagliga effekten av ett Natomedlemskap vore av allt att döma att den osäkerhet som i dag råder om hur ett gemensamt uppträdande i en Östersjökris skulle gestalta sig, undanröjs och att västs samlade konfliktavhållande förmåga därigenom sannolikt skulle öka."

Om Malmö varit huvudstad i stället för Stockholm hade Sverige varit Nato-medlem för länge sedan. Den geografiska närheten till Köpenhamn hade omöjliggjort att Öresund gjorde åtskillnad på ländernas säkerhetspolitik. Det är därför tydligt att den svenska säkerhetspolitikens utveckling allt för länge varit begränsad av ett Stockholmsperspektiv, bekvämt på avstånd från både resten av landet men även på kylig distans gentemot sina nordiska och europeiska grannar.

Ett svenskt Natomedlemskap hade undanröjt den osäkerhet som vårt säkerhetspolitiska utanförskap ger upphov till, och säkrat både den danska huvudstaden och den svenska kornboden.