Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Hässleholmsbranden visar rälsens sårbarhet

Hässleholm. Foto: JOHAN NILSSON/TT
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. Foto: NORA LOREK

Branden på spårområdet vid Hässleholms station är en påminnelse om att inte begränsa oss till ett enda transportsätt.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är liberal.

Södra stambanan är Sveriges huvudpulsåder på järnvägssidan. Över hälften av all tågtrafik färdas längs med dess räls: Snabb- och fjärrtrafik, lokal- och regiontåg samt både person- och godståg samsas om samma sträckning. Mjölby till Malmö är Sveriges mest trafikerade godstågsstråk.

 

Småföretagare, myndigheter, akademin, familjemedlemmar – alla reser de upp och ner, fram och tillbaka. För att inte tala om betydelsen för importen in och exporten ut ur Sverige för vår basindustri. 

 

När det blir oplanerade stopp, som efter den misstänkt anlagda branden i Hässleholm tidigare i veckan som helt lamslagit tågen, blir det smärtsamt tydligt hur sårbart infrastrukturen – och landet – är. 

 

Hade flera olika haverier med samma påverkan inträffat längs med samma sträcka, eller på andra stambanor i andra delar av landet, hade riket lätt kunnat åsamkas allvarig, systemhotande skada.

 

Stoppet i Hässleholm har lett till den största insatsen för ersättningstrafik med buss som Skånetrafiken någonsin försökt sig på. För passagerarna handlar det om en extra restimme, enkel resa, som påverkar både jobb och familjeliv.

 

Det episka haveriet, som medfört enorm skada vid Hässleholms reseknutpunkt, kan fortsätta hela vägen fram till fredag kväll i nästa vecka. Kablar, kontaktledningar, bryggor, stolpar, sliprar och räls behöver bytas ut. Sydsvenskan rapporterar om 50-100 meter räls som måste ersättas. Trafikverket berättar på sin hemsida om behov av två kontaktledningsbryggor, flera kontaktledningsstolpar, ett antal hundra meter kontaktledning, 400 sliprar, 200 meter kabelrännor och 2 000 meter signalkablar.

 

För att inte tala om alla arbetstimmar och personal som jobbar i treskift dygnet runt för att få allting på plats i tid – en insats vars storleksordning vanligtvis hade krävt åratal av planering. Nu ska det vara på plats och körklart inom loppet av en vecka.

 

För de som ensidigt propagerar för ökade satsningar och fokus på tåg till nackdel för flyget är branden i Hässleholm en brutal påminnelse om hur farligt det är att sätta sin tillit i en och samma korg. Tvärtom är riket i behov av ett varierat utbud av flera olika ressätt. När en transporform är utsatt för tillfälliga stopp eller begränsningar är det av stor vikt att den breda allmänheten har fungerande alternativ att använda sig av. 

 

Som, exempelvis, flyget.

 

Detta innebär även ett personligt ansvarstagande för att befintlig transportinfrastruktur bibehålls och utvecklas. Den senaste flygstatistiken visar på att det inte krävs stora bränder eller driftsstopp för att riskera mer omfattande systempåverkningar. Den så kallade flygskammen riskerar att göra stor skada på allmänhetens rörelsefrihet. 

 

Bara i år har antalet passagerare på flygrutten mellan Malmö och Stockholm minskat med 10 procent under det första halvåret, enligt statistik från statliga Swedavia. Klimatmedvetenhet, förflyttning av resande från flyg till tåg och flygskatt kan vara bidragande faktorer.

 

De resande har själva ansvar för att se till att flyget finns kvar att använda om fler eller än mer allvarliga händelser likt den i Hässleholm inträffar. Rälsens sårbarhet är ett faktum.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida