Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

”EU måste öva för fred i stället för krig”

Jaime Gomez Alcaraz (FI) från Höör är skånsk toppkandidat till Europaparlamentet. Foto: CSABA BENE PERLENBERG
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. Foto: NORA LOREK

Han vill att EU ska öva för fred i stället för krig. Möt Höör-bon Jaime Gomez Alcaraz som står som trea på Feministiskt initiativs lista till Europaparlamentet. Därmed är han partiets toppkandidat i Skåne.

 

Detta är den fjärde delen i KvP Ledares artikelserie där Csaba Bene Perlenberg träffar skånska toppkandidater till Europaparlamentet.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är liberal.

OPINIONSINTERVJU. Feministiskt initiativs utrikespolitiska talesperson Jaime Gomez Alcaraz, med säte i Höör i Skåne, värjer sig starkt emot vad han ser som en ökad risk för en militarisering av EU. 

Placerad på plats tre på FI:s lista till Europaparlamentet kommer han att kämpa för att EU ska satsa mer på nedrustning än upprustning. Det politiska engagemanget har länge varit en naturlig del hos Gomez Alcaraz. Han anslöt sig 2013 till Feministiskt initiativ efter att ha kollat igenom partiprogrammen hos de övriga partierna på vänsterkanten.

– Det var nånting som saknades rent politiskt. Jag ville ha en sammanhängande politik, säger han och menar att pusselbitarna hängde ihop med FI:s politik.

 – Du kan inte prata om demokrati utan att prata om nationalism. Du kan inte prata om flyktingar utan att prata om rasism och demokrati. Och du kan inte prata om fred utan att prata om militarism. 

I dag är Jaime Gomez Alcaraz systemvetare och dataingenjör. Han valde att skola om sig från civilrättsjurist efter att ha tvingats fly till Sverige från Colombia. Då, för 28 år sedan, var han även politiskt aktiv i frågor rörande medborgerliga rättigheter och civilsamhällets organisering.

– Den typen av politiska aktiviteter har sina farliga sidor. 

Efter två år av dödshot, då familjen levde under jorden samt en tid som politisk fånge efter att militären gjort en razzia i hemmet, valde de att fly.

– Vi bytte boende varannan vecka. Till sist blev situationen ohållbar.

 

Tack vare Olof Palme och den svenska solidariteten för flyende chilenare hade Gomez Alcaraz en positiv bild av det Sverige som skulle komma att bli hans och familjens nya hem. Erfarenheten har också aktualiserat hans engagemang och tro på intersektionalitet som politiskt redskap.

 – Jag är inte bara en flykting med ursprung från Colombia. Jag är också en man, och som sådan har jag en viss makt. I Colombia var jag jurist, men här fick jag helt plötsligt sätta mig på skolbänken igen. Man har makt eller saknar makt i olika situationer under livet som exempelvis arbetslös eller flykting. Förstår man att människor kan vara många saker samtidigt eller i olika faser kan man också bygga ett mer inkluderande samhälle.

Om han blir Europaparlamentariker vill Jaime Gomez Alcaraz arbeta för större klimatinsatser, bekämpning av nationalism och nedrustning. Motståndet mot tanken på en ökad militarisering av EU är kompakt. 

 – Militarismen och nationalismen går hand i hand. Det skulle bli väldigt farligt om EU bidrar till att öka spänningar med omvärlden.

De gånger som Europa har behövt försvaras mot olika krafter i modern tid har dock krävt hjälp utifrån, från USA. Är det inte bättre att EU tar ett större ansvar för sin egen säkerhet?

 – Det beror på vilken slags säkerhet vi pratar om. Vi måste värdera om frågan och prata mer om mänsklig säkerhet med sociala aspekter där människor kan känna sig trygga. Vi måste träna för fred, i stället för att öva för krig.

Hur tränar man för fred?

– Genom att ge verktyg till människor för att lösa sina konflikter på andra sätt, med icke-våldsmetoder.

Om man bortser från krig mellan nationalstater, och exempelvis kollar på en grupp som Islamiska staten. När en sådan grupp sprider kaos och är ett omfattande hot mot inte minst kvinnor, måste inte en sådan grupp bekämpas med våld?

– Det exemplet är väldigt intressant, för IS har en väldigt konservativ syn på samhället. Inte minst på kvinnor. Deras politiska tankar kan klassificeras på högersidan. De har väldigt många gemensamma nämnare med nazisterna, till exempel. Den typen av högerextrema krafter måste bekämpas med politiska åtgärder. 

FI-poltikern menar att mycket hade kunnat göras för att hindra personer i Europa att resa till Syrien och ansluta sig till IS.

– Varför har personer från Sverige, England och Frankrike radikaliserats i sina hemländer och åkt ner till Syrien för att terrorisera och kriga? Jo, för att de inte hittar sin plats i samhället. De har varit exkluderade och oftast har de varit utsatta för rasism. De har inte kunnat hitta jobb.

Men det finns ju arbetslösa överallt som inte bestämmer sig för att åka till ett annat land och mörda, våldta och lemlästa. Att bekämpa nazister på 1930- och 40-talet med politiska åtgärder hade man inte kommit särskilt långt med. När man väl står inför hot av den här sorten som IS – behöver det inte mötas med våld?

– Varför behöver vi vänta till det ögonblicket kommer? Varför kunde inte samhället komma lite tidigare och erbjuda dem möjligheter? I stället för att spendera stora resurser på att reagera, behöver vi spendera stora resurser på att förebygga. 

Men när det finns en konflikt och ett hot mot människors liv och frihet, är det då inte nödvändigt att man står upp för frihet, jämlikhet, demokrati, med försvar och militär, som en allra sista utväg?

– Jag tycker att mänskligheten har många, många års erfarenhet av den typen av problematik. Vi måste ändra vår syn på konflikthantering. I stället för att satsa resurser och energi på att rusta upp, måste vi satsa resurser för att rusta ner. Och i stället rusta upp det civila samhället. 

Det låter som ett utopistiskt samhälle, en värld helt utan konflikter.

– Vi säger inte att konflikter inte kommer att dyka upp – men när de väl kommer, måste de hanteras på ett icke våldsamt sätt. Det är en patriarkal tanke att det är med kraft, våld, dominans eller kontroll som man kommer att bli herre över freden. Det är en tanke som vi måste bekämpa. Från vårt perspektiv är det antirasism och intersektionell feminism som kan identifiera vilka maktfaktorer som finns och arbeta förebyggande.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!