Foto: JULIAN STRATENSCHULTE / DPA/PICTURE-ALLIANCE/IBL DPAFoto: JULIAN STRATENSCHULTE / DPA/PICTURE-ALLIANCE/IBL DPA
 Foto: JULIAN STRATENSCHULTE / DPA/PICTURE-ALLIANCE/IBL DPA
Foto: NORA LOREKFoto: NORA LOREK
 Foto: NORA LOREK
Csaba Perlenberg

Det våras för arbetsmarknadspopulism

Publicerad

Socialdemokraterna i Skåne erbjuder gårdagens lösningar för gårdagens problem. 

Det stod vårkänslor på dagordningen då de skånska Socialdemokraterna samlades till distriktskongress under den gångna helgen. Ja, bortsett från de sedvanliga kongresshandlingarna med motioner och debatter som skapar särdeles intresse ett valår. Till detta antogs ett par principiella uttalanden, bland annat de skånska Socialdemokraternas appell för att förbjuda kärnvapen. Märkligt nog hördes inga skånska socialdemokratiska protester under förra veckan då Ryssland gjorde ett stort propagandanummer av att testa sina nya missiler extremt nära den sydsvenska kusten. Två av de övande ryska örlogsfartygen hade kapacitet att utrustas med kärnvapen.

 

Men gällande vårkänslorna stod det tydligt att det även vårades för populistiska utspel. Att det sammanfaller med ett valår är troligtvis en inte helt oavsiktlig slump. Den skånska filialen av det så kallade arbetarpartiet beslöt sig nämligen för att arbeta för att folk ska arbeta mindre. Sex veckors lagstadgad semester står nu på den skånska agendan för socialdemokratin: "Mer tid för återhämtning måste till för att skapa ett friskare arbetsliv, stärka folkhälsan och öka människors frihet. Det är dags att lagstadga om rätten till ytterligare en semestervecka för alla."

 

I Sydsvenskan argumenterar Niklas Karlsson, riksdagsledamot från Landskrona och ordförande för S i Skåne, för tilltaget:

 - Har vi råd att låta bli? Om alla ska arbeta längre i våra liv så behövs mer tid till återhämtning. Och produktiviteten ökar i Sverige, liksom bolagens vinstmarginaler, svarade Karlsson på frågan hur partiet får ihop både att arbeta för minskad arbetstid och ökad ledighet, och om Sverige verkligen har råd med det.

 

Förvisso är Niklas Karlssons optimism om robustheten i den svenska ekonomin välgrundad. Samtidigt är hävdandet att vi kommer behöva arbeta längre än nuvarande pensionsålder inte säkert givet robotiseringen. Framförallt kommer Sverige knappast återgå till en stenhård industrialisering. I själva verket kommer robotiseringen av både servicesektorn men även välfärdssektorn att innebära att arbetsmarknaden står inför större utmaningar än arbetskraftens behov av återhämtning. 

 

Tvärtom kommer den tekniska utvecklingen att innebära att i stort sett varje jobb som finns i dag, det vill säga de yrken som kommer att överleva robotiseringen, att bli mer skonsamma. Så blir även fallet för de nya jobb som kommer att skapas i robotiseringens spår. Inom välfärdssektorn finns det mycket som talar för att arbetstid kommer att frigöras för kvalitativt arbete människa till människa, det som ofta inte hinns med i dag. Den extra promenaden utomhus. Samtalet. Lyssnandet. Den mänskliga omtanken. Från dessa arbetsuppgifter kommer det inte finnas något behov att vara mer ledig även om vi skulle behöva jobba i högre ålder än i dag.

 

Arbetstidsförkortningen som Vänsterpartiet förespråkar och en sjätte semestervecka som de skånska Socialdemokraterna förespråkar är gårdagens lösningar på gårdagens problem. Morgondagens arbetsmarknadspolitik kommer i stället för arbetstagares rätt till ledighet att handla om vilka arbetstagare som överhuvudtaget kommer att kunna matchas till specifika uppdrag. För denna oklara, robotiserade framtid finns det ännu ingen seriös partipolitisk diskussion.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag

Mest delat just nu