Csaba Perlenberg

Det är dags att bejaka din inre prepper

Publicerad

Vattenkrisen i Helsingborg och Höganäs var en påminnelse om att det är dags att se över innehållet i våra bug out bags.

Vad har du i din bug out bag? Frågan är aktuell efter jordbävningen i italienska Amatrice, skogsbränderna i Kalifornien och vattenkrisen i norra Helsingborg och Höganäs. Eller som Floridas guvernör Scott Brown sade under torsdagen inför en eventuell analkande katastrofsituation: "Den här stormen borde fungera som en påminnelse för alla att skaffa en plan om man inte redan har en."

Så, hur ser din katastrofplan ut? Vem ska du ringa när telefonerna inte fungerar? Vart ska du köra när bensinen är slut? Vad ska du äta när färskvarorna i kylskåpet ruttnat? Vad ska du dricka när du inte kan dricka vattnet på grund av att det är otjänligt och butikshyllorna gapar tomma på kolsyrat vatten, som i matvarubutikerna i Helsingborg och Höganäs efter veckans kris?

 

Nordvästra Skånes vatten och avlopp, NSVA, har under veckan haft bråda dagar med att hitta anledningen till att det under förra helgen hittades bakterier av typen enterokocker, en tarmbakterie, i provtagningar.

Dessutom hittades en annan typ av bakterier, koliforma, i ett andra prov. Resultatet blev att kokkplattorna gick varma. I Höganäs fick vattnet kloreras. Sedan i torsdags kväll är vattnet i kranen säkert att dricka igen.

Det var blott en liten påminnelse, en vardagsrubbning, om hur sårbart samhället är. Det var dessutom en isolerad kris som av de allra flesta kunde genomlidas med jämnmod. Men vad hade hänt om en andra kris inom ett annat vitalt samhällsområde brutit ut samtidigt? Säg, om elnätet slagits ut? Då hade inte vattnet gått att koka på spisen. För att ytterligare sätta press på samhällsstrukturen: vad om det mobila telenätet och fiberkablar slagits ut, så att kommunikation omöjliggjorts?

 

Och vad om inget av detta var resultatet av otur, slump, tekniskt haveri eller naturkatastrofer? Vad om någon, säg främmande makt eller terrorgrupp, i en serie av systemhaverier ville stresstesta vår uthållighet, vårt samhällsklister? Och vad om det blev skarpt läge och det inte längre bara var ett test?

Hemsidan 72timmar.se berättar vad en bug out bag är för något: det är namnet på en väska med innehåll som gör att man vid nöd klarar sig i 72 timmar. Fyllda vattenflaskor, vattenreningsfilter- och tabletter, mat i form av konserver, pasta, frystorkat och spritkök som kan laga maten. Tändstål, vattentät bomull, tändare. Belysning i form av blockljus, ficklampor, sjukvårdsutrustning och hygienartiklar. Kniv, karta och kompass är heller inte att förringa. Google Maps funkar inte så bra när telefonen, paddan och laptopen är urladdade.

Till detta kommer en växande folkrörelse i form av prepping. Att vara förberedd, att alltid vara redo. Att kunna ta det ansvar som ett havererat system inte förmår ta.

 

I ett land som Sverige, där vi ständigt lever i förvissningen om att välfärdssamhället ska ha resurser att hjälpa till vid behov, vid kris, skapar felaktig information orimliga förväntningar. Statsminister Stefan Löfven (S) utlovade svensk katastrofhjälp till Italien häromdagen.

Problemet är bara att han missat att MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, inte haft utrustning till sin personal i MSB:s sök- och räddningsstyrka sedan april 2015. Det finns ingen styrka att skicka, vare sig till Italien eller vid behov i Sverige.

Vi lever i det egna ansvarets tidevarv. Det är dags att börja packa bug out bagen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag