Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

De små stegens tystande marsch

Louise Erixon (SD), kommunstyrelsens ordförande i Sölvesborg. Foto: JENS CHRISTIAN
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. Foto: NORA LOREK

SD går emot all etablerad språkforskning i sin jakt på en nationalistisk kulturpolitik. 

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är liberal.

Bibliotek är mångkulturens tempel, en samling av läsbar världskultur. Rensa bort och packa ner böcker vars författare inte är svenska och hyllorna skulle eka tomma. Tystnaden hade skrikit på många språk. 

 

Ett bibliotek med enkom svenska författare hade inte varit ett bibliotek – det hade varit ett arkiv eller på sin höjd ett museum.

 

Själva mångfaldens grund, de olika språkens rikedom, är en nödvändighet för ett pluralistiskt och kulturhygieniskt samhälle. Böcker är därtill det mest koldixiodneutrala resesättet, portaler som förflyttar läsresenären i tid och rum.

 

Alla bibliotek är beroende av utländska författares alster som omtolkats och översatts till svenska – svenska utgåvor som inte hade existerat om de inte författats på andra språk, i andra länder, med andra kulturella perspektiv. Det omvända gäller givetvis för svenska författare på export till omvärlden. 

 

Självklart skulle ingen komma på tanken att gallra bort böcker av de senaste årens Nobelprisvinnare i litteratur bara för att de ursprungligen skrivits på ett annat språk: Brittisk-japanske Kazuo Ishiguro, Svetlana Aleksijevitj från Vitryssland eller Perus stolthet Mario Vargas Llosa. 

 

Eller?

 

I början av året rasade en kulturpolitisk debatt i Kvällsposten om den brunblå kulturpolitik som nu förs i blekingska Sölvesborg och Trelleborg i Skåne. Studieförbundet Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, riktade stark kritik mot SD-M-KD-styret i Sölvesborg för dess minskning av det kommunala stödet till ABF:s lokala verksamhet. En nationalistisk kulturpolitik söndrar, menades det:

Det har länge rått konsensus mellan övriga partier om principen om en armlängds avstånd mellan det konstnärliga skapandet och den politiska sfären. Den principen tillintetgörs på de platser där SD får inflytande över politiken. SD ser nämligen kulturpolitiken som ett verktyg för att genomdriva en nationalistisk agenda”, skrev ABF:s förbundsordförande Helén Pettersson och förbundssekreteraren Monica Widman-Lundmark.

 

SD höll inte med. I en replik menade kommunstyrelsens ordförande Louise Erixon (SD) och partiets kulturpolitiska talesperson Aron Emilsson att: ”Sverigedemokraterna vill se ett modernt omtag om kulturpolitiken, där vi inrättar nya, breda kulturpolitiska mål där kulturens kraft inkluderas i också vård och omsorg, samhällsbyggnad och i skolan på ett synligare sätt.”

 

Nu kommer nästa kulturpolitiska ”omtag” i Sverigedemokraternas kulturpolitiska skyltfönster Sölvesborg. Morgontidningen Sydöstran rapporterade nyligen att SD vill göra flera ändringar i kommunens biblioteksplan. Skolbiblioteken ska exempelvis inte längre erbjuda litteratur på alla elevers modersmål. I stället ska den finnas på ”andra språk än svenska”. Inte heller ska folkbiblioteken tillhandahålla böcker och media på andra språk och skolbiblioteken ska inte heller samverka med modersmålslärarna för att främja läsande hos barn och unga.

 

I Dagens Nyheter reagerar Svensk bibliotekförenings generalsekreterare Karin Linder: 

 – Den här typen av förändringar kan vid en snabb läsning verka oskyldiga men är tecken på ett inskränkande tänkande snarare än ett utvecklande och inkluderande. Syftet med folkbibliotek och skolbibliotek är att vara utjämnande och skapa jämlika förutsättningar och snävar man in litteraturköp till enbart vissa språk, når man inte det målet.

 

DN avslöjar också ett mail där Louise Erixon undrar om kommunen inte ska inrikta sig på att främst tillhandahålla svenskspråkig litteratur till elever med annat modersmål än just svenska.

 

Om syftet är att förbättra språkförståelsen för elever med annan bakgrund än den svenska är begränsningen till endast svensk litteratur direkt kontraproduktiv. I sann SD-anda hindras integration och exkluderar personer med annat modersmål än svenska. Forskningen är tydlig när det kommer till språkinlärning: Korsspråk är en tillgång och de olika språken del av en helhet. Att försämra eller förhindra användningen av modersmålet gör också att nycklarna skyms för att lära sig det nya språket.

 

Språk är makt. De små stegens tystande marsch syftar till att göra invandrare och elever med annan kulturell och språklig bakgrund maktlösa. SD menar vad de säger: De vill ha förändring. På riktigt. Först i Sölvesborg. Sen i landet där alla bara ska tala, läsa och förstå svenska.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida.