Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. Foto: NORA LOREKCsaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. Foto: NORA LOREK
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. Foto: NORA LOREK
Ryska atomubåten Dmitrij Donskoj passerade Stora bältbron i somras. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERGRyska atomubåten Dmitrij Donskoj passerade Stora bältbron i somras. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Ryska atomubåten Dmitrij Donskoj passerade Stora bältbron i somras. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Csaba Perlenberg

Danska snålskjutsen på svensk ubåtsförmåga måste upphöra

Publicerad

 

Danmark måste ta ett större ansvar för den marina säkerheten i danskt och svenskt närområde. Ett stärkt danskt marint försvar är bra även för Sverige.

Hade Nato-landet Danmark inte hoppat av det samnordiska ubåtsutvecklingsprojektet Viking i början av 2000-talet, så hade danskarna i dag troligen fortfarande haft ett ubåtsförsvar. I stället bestämde folketinget att helt avskaffa det danska ubåtsförsvaret. 2004 togs den sista danska militära ubåten Sælen upp ur vattnet, som tillsammans med tre andra tysktillverkade farkoster köptes in från det norska försvaret i mitten på 1980-talet. I själva verket användes endast tre av fyra ubåtar aktivt i den danska marinen medan det fjärde plundrades för reservdelar. Efter en olycka i början på 1990-talet då Sælen vattenfylldes och sjönk till botten, deltog hon i ett sista skarpt internationellt uppdrag 2003 som underrättelsefartyg under den av USA ledda befrielsen av Irak. I dag finns Sælen att beskåda och besöka på danska Nationalmuseum i Köpenhamn. 

 

Att Sælen togs upp på torra land blev inte bara slutet på eran för Danmark som ubåtsland. Det blev även avslutet för den danska marinens förmåga att möta hotet från främmande makts ubåtar. I dag har det danska försvaret ingen ubåtsjaktsförmåga överhuvudtaget. De observationer som gjorts av misstänkta främmande ubåtar i danska farvatten har gjorts av civila forskningsfartyg. För det är inte bara i Sverige, med händelsen i Stockholms skärgård i november 2014 och även med en misstänkt miniubåt i Gävle hamn under slutet av juni, som främmande makt misstänks ha genomfört ovälkomna kränkningar av nordiska territorialgränser. 

 

Även i Danmark misstänks under våren 2016 en misstänkt miniubåt ha opererat i närheten av Bornholm. Dessutom har en främmande makts ubåt misstänks ha opererat utanför Kalundborg vid Stora bält i danskt farvatten, då forskningsskeppet Auroras sonar observerade ett 120 meter avlångt massivt objekt som befann sig på 45 meters djup, 16 meter ovanför havsbotten. Danska försvaret betecknade observationen som trovärdig och skickade tre ytfartyg för att markera mot kränkningen. 

 

Frånvaron av dansk ubåtsjaktsförmåga har gjort att den svenska ubåtsflottan och svensk marin har fått en än viktigare roll att spela inte bara i södra Sverige utan även i södra Norden. Men det har också gjort att södra Sverige, och inte minst marinbasen i Karlskrona, har blivit ett mer säkerhetspolitiskt utsatt område, då främmande makt vet att den nordiska ubåtsförmågan i vårt närområde är begränsad till den svenska ubåtsflottan. Danmarks svaghet är även södra Sveriges svaghet.

 

Denna säkerhetspolitiska utsatthet kan vara på väg att ändras. I Danmark väntas den borgerliga minoritetsregeringen föreslå en ny försvarsproposition inom ett par veckor som ska gälla för de kommande åren. Och medan det verkar finnas en bred samsyn om att Danmark inte har råd att återta ett regelrätt ubåtsprogram, finns den politiska insikten om att Danmark däremot behöver utrusta sina militära fartyg med både sonar och torpeder som kan bekämpa främmande makts ubåtar. 

 

I ett läge då Sverige och Danmark äntligen börjat diskutera en andra Öresundsförbindelse är det av största vikt att även Danmark tar ett större ansvar och visar större intresse för vad som sker under vattenytan i vårt närområde. Det som stärker Danmarks säkerhet stärker även Skånes säkerhetspolitiska trygghet. Den danska snålskjutsen på den svenska marinens närvaro i södra Norden måste upphöra.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag