Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

BT Kemi skapade två skandaler, inte en

Teckomatorp måste få stöd att avsluta Sveriges största miljöskandal en gång för alla. Foto: TORBJÖRN CARLSON

Naturvårdsverket måste hosta upp stålarna som krävs för att Teckomatorp ska kunna stänga dörren till en onödigt lång och smärtsam period.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. KvP:s politiska hållning är liberal.

Det fanns en tid när Teckomatorp var, om inte universums mittpunkt, så i alla fall Sveriges nyhetsmässiga centrum. Det är en tid som satt sig minst lika djupt i den lilla skånska ortens mylla som det växtgift som läckte ut och som förgiftade mark- och vattendrag. I mitten på 1970-talet var miljöskandalen ett sorgligt faktum efter att företaget BT Kemi i största hemlighet grävt ner omkring 800 tunnor med avfallet som kvarstod efter tillverkningen av det miljöfarliga besprutningsmedlet hormoslyr som innehöll fenoxisyror och dioxinet TCDD. 

 

Länge var hormoslyret SJ:s och den svenska skogsnäringens favoritmedel, då det sprutades på banvallar och i avverkade områden för att motverka lövsly. Tusentals ton spreds över svenska skogar under årtionden antingen via flygplan, manuellt av besprutare eller via besprutningståg. Det var också, kom det att visa sig, ett av världens giftigaste ämnen. 1975 hittades det första hundratalet tunnor på BT Kemis område. Svalövs kommun och länsstyrelsen visade sig först vara måttligt intresserade av att gripa in. Monica Nilssons namninsamlingskampanj ledde till en mediegranskning som avslöjade vidden av det danskägda företagets mygel.

 

Samtidigt kom skandalen kring BT Kemi att bli startgnistan för den svenska moderna miljörörelsen. Den svarta ironin var att miljöskandalen briserade mitt under den pågående gröna vågen - en folkrörelse som under 1970-talet såg en välutbildad, urban medelklass göra återtåg från städerna till landsbygden. 

 

Nu står Svalövs kommun inför uppgiften att hantera det sista av det förorenade området, skriver Helsingborgs Dagblad. Planen är att 53 000 ton giftiga jordmassor och betong från det södra området ska grävas upp, fraktas bort och renas med start 2019. Som djupast handlar det om att man måste komma 6 meter ner i marken. Arbetet ska vara klart till 2022. Rent konkret handlar det om att slutligt hantera de gamla så kallade betsvämmorna, de betongdiken som BT Kemi använde som dumpningsplats.

 

Det finns bara en hake: Fortfarande är det oklart om kommunen får de 160 miljoner som krävs för den nödvändiga saneringen. Naturvårdsverket ska meddela sitt beslut i höjd med september/oktober. Redan har 200 miljoner kronor lagts på att forsla bort 70 000 ton jordmassor till Tyskland för bearbetning och rening. 2009 avslutades saneringsarbetet med det norra området, som numera är ett strövområde. 

 

Saneringsarbetet har tagit alldeles för lång tid. Att det gått åtta år sedan det norra området togs itu med innan nästa del blivit aktuellt är för uselt. Invånarna i Teckomatorp och bygdens utveckling har belagts med en förgiftad, våt filt som varit djupt orättvis. Naturvårdsverket bör prioritera finansieringen av saneringen i Teckomatorp. Det går inte att blicka framåt förrän gårdagens synder är avklarade. Sveriges största miljöskandal måste få ett värdigt avslut. 

 

Att det dröjt fyrtio år mellan start och avslut på härvan med BT Kemi är en andra och helt onödig skandal.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!