Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. Foto: NORA LOREK
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. Foto: NORA LOREK
Csaba Perlenberg

Blinda 97-åringar ska inte behöva kämpa för plats på äldreboende

Publicerad

Kommuner som förvägrar blinda 97-åringar platser på äldreboende borde skämmas.

Att bli äldre är att gradvis förlora makt över sitt liv - men det ska inte betyda att man som äldre i behov av omsorg och hjälp ska förlora sin värdighet. Att be om hjälp är inte kravlös förväntan, det är uttryck för tillit till det samhälle man varit med om att bygga upp. Men tillit kan snabbt raseras om kommuner utsätter människor för absurt byråkratiska processer med överklaganden och processer som skapar oro och stress i slutskedet av livet. 

 

Alla som haft anhöriga som kommit in i livets slutfas där man inte längre klarar av de vardagliga bestyren vet om att det är en acceptansprocess för sina gamla föräldrar eller mor- och farföräldrar eller andra familjemedlemmar. Att lämna det hem som man kanske spenderat stora delar av sitt liv i och att flytta in på ett äldreboende och överlämna sin vardag till personal är för många ett stort steg som sker först efter moget övervägande och i alldeles för många fall, efter dyra insikter med fall och smärtsamma skador som den sista övertalningsfaktorn. För anhöriga är det också en trygghet att veta att ens nära och kära får hjälp om de skulle behöva det. Larmknappar och hembesök i all ära, men äldreboende är  ett sätt att sova tryggare om natten för alla inblandade.

 

I dag är det dock ingen rättighet att få plats på äldreboende, vilket flera uppmärksammade fall i Skåne påmint om. Ytterst är det kommunerna som ska fatta beslut om man bedöms ha hjälpbehov. Skånska Dagbladet och Norra Skåne rapporterade under måndagen om ett fall i  Hässleholm där en blind 96-årig kvinna fått kämpa hela vägen till förvaltningsrätten för att vinna över kommunen som bedömde att hennes behov kunde tillgodoses via hembesök. Hässleholms kommun borde skämmas att tvinga en blind snart 97-åring att kämpa för sin trygghet på detta vis. Det är inte första gången Hässleholm fått bakläxa. I juli beslutade förvaltningsrätten att en 94-årig man hade rätt till en plats på ett äldreboende.

 

Men Hässleholm är inte ensam om att försöka hålla äldre hemma till sin dödsbädd. I maj beslutade förvaltningsrätten att Svedala kommun skulle sluta jäklas med en 98-årig kvinna boende i Höör som ville flytta in på äldreboende. Kommunen menade att det räckte med hemtjänst. Även i slutet av 2016 försökte socialnämnden i Höör neka en 100-årig (!) kvinna boende. Även där tvingades de efter beslut i förvaltningsrätten. 

 

Detta systematiserade omyndigförklarande av äldre måste upphöra. Kommuner kan inte fortsätta tillåtas jäklas med personer som efter 97 år i jordelivet uppenbarligen vet sitt eget bästa och har rätt att be om hjälp. Återkommande problem med hög personalomsättning inom hemtjänsten ger upprepade skräckhistorier om det höga antalet olika personal som besökt en och samma person under korta perioder. Även om behoven tillgodoses är den avgörande trygghetsfaktorn en annan än att garantera att det finns personal som ser till en flera gånger under dagen. 

 

Sverige är en grånande nation. Statistiska centralbyrån presenterade i mars 2016 siffror som borde mana till eftertanke hos kommunerna ute i landet. Gruppen som är 80 år eller äldre väntas öka med enorma 76 procent mellan 2015 till 2035, från cirka en halv miljon till nästan 890 000 personer. Och 40-talisterna kommer inte nöja sig med att få nej. 

 

Lycka till, kommuner!

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag