Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Larts Klint: Bilden av romer orsakas av rädsla

Tattare, Zigenare,

resandefolk. Romer. De stjäl, slåss, ljuger, horar, super, knarkar. Och är allmänt skräniga. Det är den svenskbild de fått leva med ända sedan drottning Kristina utfärdade en allmän zigenarförordning 1637. Då skulle alla manliga romer i landet hängas och kvinnor och barn utvisas. Efter Kvällspostens avslöjande i tisdags om kriget mot narkotikan i de egna leden har den ständiga debatten om romerna fått nytt bränsle. Och äntligen kanske den kan föras på ett verklighetsnära plan. Det är i så fall mycket tack vare Stefan Palison, ordförande i Romernas riksförbund. Stefan Palison ryggar inte för sanningen, fast den i stora stycken är obekväm för romerna: Det stämmer att många är kriminella. Det stämmer att många knarkar. Det stämmer att de håller stenhårt på sina egna lagar och traditioner som står över svenska regelverk. Det stämmer att de är högljudda och ofta samlas i stora grupper sent på nätterna. Stefan Palison förklarar: – I tusentals år har vi varit fördrivna. Var vi än har befunnit oss har vi levt efter våra gemensamma grundläggande normer och talat samma språk.

Att det uppstår konflikter

med svenska vanor i bostadsområden och offentliga rum ser han som ett uttryck för romernas starka familjeband och strikta regler. Det kan gälla vård av sjuka och dygnet-runt-ceremonier vid dödsfall. Det kan gälla den mycket bestämda ordningen för tvättrutiner och hygien. Eller små, för svenskar obegripliga och irriterande komplikationer som att unga romer inte får bo på en våning ovanför den äldre generationen. Det kan gälla klädvanor och tilltalston.

Stefan Palison hävdar att problembilden

huvudsakligen orsakas av okunskap från båda håll. Hos romerna uppblandat med bristande hänsyn. Hos svenskarna fördomar och rädsla. Inte i första hand rasism, menar han. Han är ändå optimistisk och tror att låsningarna och motsättningarna går att lösa. Med utbildning och med ett större engagemang och stöd från myndigheterna. Nej, bekymret och det som hotar att splittra den uråldriga sammanhållningen är narkotikan. Kriminaliteten och penningkarusellen som följer handeln och missbruket. Det ligger många mäktiga romska intressen i de affärerna. Stefan Palison och de andra nio hövdingarna i kabinettet har fattat ett imponerande och farligt beslut när de nu startar kampen för att hjälpa sina missbrukande ungdomar och krossa de romska familjer som tjänar grova pengar på droghandeln. Än har han inte mordhotats, men han lever ständigt i riskzonen. – Jag har inget val. Den sista tiden har jag varit på tio begravningar för unga romer som dött av överdoser. Det måste få ett stopp.

Stefan Palison räknar

med att samtliga romska organisationer och föreningar stöttar beslutet, samarbetar med polisen och anmäler alla misstankar om narkotikabrott. Kriminalinspektör Sven Pettersson, som arbetar med den romska brottsligheten i Skåne, ser fram emot saneringen och knarkjakten. Det finns flera hundra romska narkomaner bara i Malmö. Samtliga är kriminella, de flesta specialiserade på inbrott och grova stölder. Men sju, åtta stycken ägnar sig åt personrån, främst riktade mot åldringar. Lyckas kampen kommer kriminaliteten och våldet i Malmö att minska dramatiskt. Vi har alla anledning att önska Stefan Palison och hans kabinett stor framgång.