Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Susanna Dzamic

I princip omöjligt att genomskåda allt

Vem i hela världen kan man lita på? Det går undan och vi utsätts för enorma mängder av information varje dag. Så hur källkritisk är du? Tänker du dig för innan du delar eller kommenterar någonting på sociala medier?

Själv är jag ganska luttrad. Likt en mus som närmar sig en ostbit i en musfälla nosar jag mig försiktigt fram mot nyheten. Kan det här vara sant? Är denna saftiga ostbit verkligen min? Att stå och diskutera en nyhet på radion och sedan ett par dagar senare inse att man har blivit grundlurad känns inte så kul så min misstänksamhet mot nyheter är snudd på osund.

Förra veckan cirkulerade en bild på Lotta Engbergs nya frisyr, en så kallad sidecut. Den kan väl närmast beskrivas som en 35 procentig mohikan. Den här frisyren i kombination med Lotta Engberg gjorde mig extremt misstänksam. Var det kanske en PR-kupp? Jag är forfarande inte säker. Kanske är det som hon säger, att hon var trött på att alltid ha det halvlånga ofriserade håret uppsatt i svans.

Vi är många som vet precis vad hon menar. Gummisnoddsligan. Det är vi som ser till att gummisnoddstillverkarna går runt. Jag har i och för sig lämnat er nu. Funderar på att lägga alla pengar jag brukade lägga på snoddar i en burk och köpa mig en riktigt fet resa för pengarna!

En som inte var lika källkritisk förra veckan var Beatrice Ask. Det resulterade i ett massivt hån på webben. Hon uppmanades att avgå och hon kritiserades bland annat för att inte vara tillräckligt källkritisk. Hon missade helt att det var en satirsajt som hade lagt ut en fejkad nyhet om att 37 personer hade dött i marijuanaöverdoser dagen efter det att Colorado legaliserade drogen.

Hade Beatrice sett den prisbelönta tv-serien Breaking Bad hade hon kanske hajat till när hon läste att en av de som hade dött hette Jesse Pinkman, det är nämligen en av huvudrollerna i serien.

I stället kommenterade hon och delade nyheten och plötsligt satt Beatrices huvud fast i musfällan. I stället för att bara erkänna missen och kanske till och med passa på att lyfta frågan om källkritik på sociala medier så gick hon tydligen in och redigerade sitt inlägg och kom med en efterskonstruktion. Det tycker jag personligen är värre än att begå ett misstag. Det är i princip omöjligt att genomskåda allt som inte är sant och den största fällan är entusiasm.


När vi stöter på någonting som engagerar oss så tar känslorna över och vi gör misstag. Jag tror att det var det som fick Beatrice på fall den här gången. Droger är ett ämne som engagerar Justitieministern och jag tror inte att det är en tillfällighet att han hon åkte dit på just det inlägget.

Miss Skinny lurade mig och det tror jag var just för att hälsofrågor engagerar mig. När jag såg den här annonskampanjen så kände jag hur pulsen steg. Det blev hetsiga och intressanta diskussioner på radion men ett par dagar senare förstod jag att det inte fanns någon webb-butik med endast size-zero-kläder. Det var en reklamkupp som skulle få oss att uppmärksamma det rådande ohälsosamma kroppsidealet.

Det kändes snopet när jag insåg att vi alla hade gått på en nit. Men kampanjen måste ha räknats som lyckad med tanke på all uppmärksamhet den fick.

Men Black gick jag inte på. Där hörde jag tydligt varningsklockan ringa. Det var liksom lite för bra att Tommy Nilsson skulle byta namn och image helt plötsligt. Eller så var det bara så att engagemanget saknades.