Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Susanna Dzamic

Dzamic: Vårt dåliga minne gör det möjligt

Ja i dag smäller det! Hade det inte varit för rådande omständigheter  inför årets olympiska spel så hade det varit ett passande uttryck, men  nu får jag en obehaglig känsla i magen bara av att skriva det. Tänk om?  Och tänk när man på fullt allvar påstod att sport och politik inte hör  ihop. Efter Berlin, München, Peking och några bojkotter senare så är de  flesta av oss medvetna om vad som försiggår både framför och bakom  kulisserna och i dag är det alltså dags för stor invigning av vinter-OS  på Rysslands snöfattigaste plats, om man ska tro kritikerna!

Hittills så har det inte handlat så mycket om sport utan mest om Putin och hans skapande av ett nytt ryskt semesterparadis som ska locka nyrika ryssar att spendera sina rubel innanför landets gränser när väl spelen är över.

Varje OS drar längre bort från de sportsliga prestationerna och handlar alltmer om politik och ekonomi. OS i Sotji är de dyraste vinterspelen i historien. 300 miljarder kronor har det kostat och det är mer än alla tidigare vinterspel tillsammans sedan 1980. Wow! Jag förväntar mig en invigning som matchar den summan. Jag blir alltså inte förvånad om det ringer på dörren och det står en flaska champagne med hälsningen. "Hot. Cool. Yours.", som är spelens slogan, utanför dörren!

Allt snack om att vår närvaro i delar av världen där demokrati är satt på undantag har en positiv inverkan tröttar ut mig. Hur blev det efter Peking? Det enda jag kommer ihåg är nationalstadion Fågelboet och att det är business as usual.

Årets spel följer mallen till punkt till pricka. Det rapporteras om organiserad brottslighet och om korruption i ett land där korruption inte längre är ett problem utan en del av systemet. Vi får höra om byggnadsarbetare som har usla arbetsvilkor, om byggnadsarbetare som har usla löner och om byggnadsarbetare som inte får lön över huvudtaget.

Man skulle kunna säga att de behandlas sämre än hundar, men just i samband med Sotji så hade det inte varit sant. All världens vildhundar fruktar ett OS eller annat stort mästerskap. När det närmar sig invigning så är de plötsligt puts väck. Så var det i Aten och så är det även i Sotji.

Som jag minns det så så var det ganska uppenbart att de grekiska jyckarna avlivades. Men det är svårt det där med minnet. Det vet IOK, som hade plockat hem guld i grenen största skygglapparna vid varje OS.

De vet att det kommer massor av kritik innan spelen drar i gång, men när väl elden tänds så är det som att vi glömmer alla byggnadsarbetare, hundar och korrumperade tjänstemän och det är frid och fröjd igen.!

Så var tog vildhundarna i Sotji vägen? Enligt IOK:s kommunikationsdirektör Mark Adams så har hundarna tagits om hand och transporterats till en stor kennel.

Snygga skygglappar herr kommunikationsdirektör! Det måste vara en kennel som byggts speciellt för detta ändamål eftersom det handlar om ganska många hundar. Finns det möjlighet att få göra ett besök? Inte det...!

Anders Södergren som blev vår svenska fanbärare tvekade inte en sekund. Nej, ska man dit så kan man lika gärna gå all in och stolt bära vår fana. Antagligen har alla deltagare fått en genomgång på hur de ska hantera media om det dyker upp frågor av politisk karaktär. Vi ser deltagare i regnbågsfärgade halsdukar som vill markera fast den tydligaste markeringen hade varit att bojkotta.

Alla inblandade pratar om "dubbla känslor" men att man hoppas på att det ska bli ett fint spel och att det är de sportsliga prestationerna som man kommer att minnas.

Det är precis så IOK också vill att det ska bli. Det är nämligen vårt dåliga minne som gör det möjligt även nästa gång.