Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Mirijam Geyerhofer

”Möjligheten att bli fotbollsmorsa dog när jag såg kommentarsfälten”

Jimmy Durmaz spelar i svenska fotbollslandslaget. Foto: NINA ZOTINA / SPUTNIK/IBL SPUTNIK
Mirijam Geyerhofer är en av Kvällspostens sommarkrönikörer.Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

För oss oinvigda är herrfotboll på hög nivå inget annat är ett gäng miljonärer som fejkramlar för att försöka få en straff, men jag vet förstås att det för många andra är betydligt större än så. 

Livets själ och all världens kärlek och anspänning i en enda match. 

Jag tycker synd om er som fått er sport kidnappad av hatiska snubbar. 

Vilken vecka! Först förlusten mot Tyskland och den makabra offentliga lynchningen av Durmaz, och sedan vinst mot Mexiko och bäst i gruppen samtidigt som Tyskland fick packa ihop och åka hem. 

Herrfotbolls-VM 2018 låter sig verkligen inte passera obemärkt för oss ointresserade, det är ett som är säkert. Att det sitter 13-åringar på Instagram och dödshotar landslagsspelare hjälper ju till förstås, då blir det svårt att som normalfuntad människa inte förfasas och börja intressera sig för vad som pågår. 

 

Jag har i många år funderat över varför det är just fotbollen som drar till sig dessa slagskämpar. Av alla idrotter i världen, varför blev just den här en öppen arena för så mycket hat och våld att allt som händer runtomkring inte längre ses som ett oönskat outsiderbeteende utan något som bara är? 

Kollektivtrafik som fylls av berusade hotfulla män, gågator där handlare och krögare måste säkra sina fönster och uteserveringar, polishelikoptrar som cirkulerar över stan i timme efter timme. Trötta suckar, himlande ögon. En arm som håller lite hårdare om sitt barn. Just ja, det är derby. 

Och samtidigt: Det är inte vårt ansvar! Det där är inte äkta supportrar! Det där handlar inte om fotboll! 

Well, säg inte det till mig. Säg det till dem. Säg det till alla som kostar enorma summor skattepengar och kräver insatser från polis och räddningstjänst som helt säkert hade behövts bättre någon annanstans. Det finns en direkt koppling mellan de dödshotande tonåringarna och de vuxna män som slår ihjäl varandra på öppen gata i fotbollsrelaterade slagsmål, och den kopplingen kommer inte att försvinna för att fotbollsvärlden backar ett steg och hävdar att de inte är en del i det. 

 

Ledare, ta in proffs i pojkarnas omklädningsrum och börja samtala om vad som är okej och inte. Lär dem att vara goda förlorare och gör väldigt klart för dem att idrott och våld är två olika saker och att fotbollens arena inte lämpar sig för det sistnämnda. Jobba så hårt ni kan för att göra verklighet av nolltolerans mot mobbning, homofobi och rasism och skapa istället ett klimat som gör att våldet i framtiden faktiskt inte längre har något med fotboll att göra. 

För så länge detta är vad fotboll är, så länge detta är vad fotboll lär, då kommer mina barn få välja andra aktiviteter när det blir dags. Den lilla möjlighet som fanns för mig att bli en fotbollsmorsa, den dog i kommentarsfälten på årets VM. 

 

 

LÄS MER: Här är sommarens krönikörer i Kvällsposten 

 

SOMMARKRÖNIKÖR

Mirijam Geyerhofer

Ålder: 38.

Bakgrund: Journalist.

Skriver gärna om: Feminism och antirasism.

Sommarfavorit: Iskaffe, fluffiga pioner och flipflops.

Smultronställe i Sydsverige: Kallbadhuset i Malmö.

Läs Mirijam Geyerhofer varje lördag under sommaren i Kvällsposten