Martin Kroon

Martin Kroon: Kanske måste vi få hjälp igen

Efter åtta mord på bara några månader 2011–2012 krävdes yttre förstärkning för att Malmö skulle få lugn på stadens gator.

Om den nuvarande utvecklingen fortsätter att eskalera är det snart dags för Malmöhjälpen igen.

Det har gått fem år sedan "serieskytten" satte skräck i Malmö.

Fyra år sedan Peter Mangs greps för brotten.

Tre år sedan de åtta så kallade gangstermorden.

Två år sedan de första domarna kom för dessa mord.

Ändå är det mesta sig likt, bara man skrapar lite på ytan. Utvecklingen är oroande.

Malmö riskerar återigen att stämplas med öknamnet "Sveriges Chicago".

Något måste göras – igen.

Mycket har såklart redan gjorts sedan 2009, då uppmärksamheten på allvar började riktas mot Malmö i och med brotten som Peter Mangs senare dömdes för, men utvecklingen just nu är oroväckande.

Det är möjligen inte lika illa - ännu - som under jakten på Mangs, eller under perioden för "gangstermorden", men det är omöjligt att inte oroas för att det är dit vi är på väg igen.

Vapnen flödar fortfarande i Malmö. Efter de åtta morden under 2011 och 2012 fick Malmöpolisen hjälp från både Rikskriminalpolisen och andra polisdistrikt med att ta krafttag mot den organiserade brottsligheten. Plötsligt, som över en natt, såg vi poliser i varje gathörn under en period, och efter en massiv insats där de värsta kriminella konti-nuerligt "stördes" så blev det både lugnare och tryggare på stadens gator.

De så kallade operationerna Alfred och Selma gjorde nytta, det vore att ljuga att påstå något annat.

Samtidigt har staden och människorna slutit sig samman och så sakteliga fått bilden av Malmö att förändras. Det har varit bra och rättvist såklart – mycket ÄR ju fantastiskt i Malmö! – men samtidigt har det varit lätt att förblindas och glömma de problem som hela tiden funnits.

Det positiva har dolt det negativa.

Problemen har inte setts i skuggan av den himmelsblå framgångsstaden.

Polisen, å sin sida, har hela tiden vetat att det under ytan har funnits stora problem kvar, att utvecklingen förr eller senare riskerade att gå åt fel håll igen.

Poliser jag pratar med sade till mig så sent som i somras, när det fortfarande upplevdes ganska lugnt, att det hela tiden bubblar under ytan. Att "det är bara en tidsfråga innan något händer".

Håll andan och hoppas.

Efter höstens och vinterns utveckling är det omöjligt att inte frukta att den tiden nu är här.

Bomben mot Rättscentrum, sprängningarna på Rosengård, mordet på en svartklubb, attackerna mot judiska och muslimska lokaler...listan kan göras lång. Man kan bara gissa - och frukta - vad de här individerna och grupperna är kapabla till nästa gång.

Och vad som blir följderna då.

Det måste betecknas som ren tur att inte fler oskyldiga har kommit i vägen även tiden efter Peter Mangs härjningar, särskilt som attackerna på senare tid mer kommit att riktas mer mot offentliga byggnander än mot enskilda personer.

Men utvecklingen är just nu sådan att det i värsta fall bara är en tidsfråga innan oskyldiga skadas svårt igen. Något måste göras.

Kvällsposten kommer under några dagar, med start i dag, på nyhetsplats att granska utvecklingen i Malmö.

Vår genomlysning visar att problemen som fanns redan 2009 fortfarande finns kvar. Möjligen får de sig stundtals lite annorlunda uttryck idag - bomber i stället för pistoler - men grundproblematiken är den samma.

Malmö, och regionen häromkring, går på många sätt en väldigt ljus framtid till mötes. Det finns det massor av exempel på. Men det – återigen – ökande fokuset på den grova kriminaliteten riskerar den positiva utvecklingen.

Huvudansvaret för att stoppa detta ligger förstås på polisen i Malmö, med den nyligen tillträdde polischefen Stefan Sintéus.

Det är deras ansvar att det över tid är tryggt på stadens gator och att kriminaliteten bekämpas.

Det känns bra att Sintéus när han tillträdde förklarade att: "Det här yrket har alltid lockat mig, att jobba med lag och rätt, ordning och säkerhet".

Det kommer att behövas.

Men samtidigt är flera signaler oroväckande. Inte minst de aviserade besparingarna för 2015 som ska resultatera i att polisaspiranter inte i första hand ska utföra polisiära uppgifter, utan i stället ta över uppgifter som civalanställda tidigare gjorda.

Det är precis det vi inte behöver.

Vi behöver, precis som vintern 2012, fler poliser på Malmös gator.

Fler poliser som ökar tryggheten och samtidigt sätter press på de grupper som skapar oron.

Kanske är vi på väg tillbaka till situationen vi hade då, när Malmöpolisen fick förstärkning från Rikskriminal-polisen och andra polisdistrikt.

Det gav resultat, både i form av att en hel del av de grova brotten klarades upp och att det blev i en lugnare tillvaro för alla.

Det har gått tre år, men problemen är de samma. Kanske måste det också till samma lösning.

Kanske är det dags för förstärkning igen.

Kanske måste Malmö få hjälp igen. För att en gång för alla få stopp på problemen.

Både på det vi ser på ytan och på det som finns djupt, djupt där under.

MARTIN KROON,
chefredaktör Kvällsposten