Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Martin Kroon

Därför intervjuar vi Gryningspyromanen

Spred skräck i Skåne. Ulf Borgström, som han såg ut under rättegången 2011. Numera har han bytt utseende i fängelset.
Foto: Tomas LePrince

Hovrätten slog fast att Ulf Borgström visat att han var beredd att riskera andra människors liv med den anlagda branden i Ystad 2010.

Många är rädda för vad som händer när han släpps fri om ett drygt år.

Därför publicerar Kvällsposten intervjun med mannen som döpts till Gryningspyromanen och kallats en av Sveriges farligaste män – trots att han i intervjun hotar med kriminella handlingar.

Ulf Borgström har förekommit i nyhetsrapporteringen ända sedan 1990-talet, då han först fälldes och sedan friades för sabotage mot telestationer i Skåne.

2004 myntade Kvällsposten "Gryningspyromanen", efter att antalet anlagda bränder i gryningen hade accelererat.

Gryningspyromanen blev snabbt ett etablerat begrepp, framför allt i skånska tidningar, och invånarna följde oroligt rapporteringen om de ständigt nya bränderna. Gryningspyromanen var med jämna mellanrum toppnyhet i alla skånska lokaltidningar, men blev med tiden också ett namn för riksmedia.

Kulmen nåddes natten till den 2 december 2010, då Ulf Borgström anlade en brand i ett flerfamiljshus på Bollhusgatan i Ystad. Polisens tekniker konstaterade senare att människor löpte stor risk att skadas om inte branden hade upptäckts i tid.


Många andades ut när han greps och dömdes till ett långt fängelsestraff, men samtidigt har såväl invånare som polis och andra myndigheter fruktat vad som kan hända när Ulf Borgström släpps ur fängelset våren/ sommaren 2016 – särskilt som han själv pratade om hämnd i samband med domen.

Intresset för Ulf Borgström har också hållit i sig sedan dess.

Ystads Allehanda skrev så sent som i januari om händelserna på Salberga-anstalten, som Ulf Borgström nu själv berättar bakgrunden till. Förra sommaren avslöjade Kvällsposten att Borgström haft sin första permission – en nyhet som bland annat Ystads Allehanda, Sveriges Radio och Kristianstadsbladet rapporterade om.

Det har efter domen 2011 också skrivits två böcker och gjorts dokumentärer i både Sveriges Radio P3 och TV3. I alla dessa framkommer skräcken för fram-tiden, vad ska hända när Ulf Borgström släpps ut?

Gemensamt för alla dessa har varit en sak: Ulf Borgström har inte deltagit i dem. Han har tigit och avböjt all medverkan.


Det har gjort att antalet frågetecken kring honom har ökat. Vad är det som driver honom? Hur tänker han om framtiden? Finns det en möjlighet att få slut på det ständiga pratet om hämnd?

Polis, åklagare och andra myndigheter har varit – och är – bekymrade. Men några svar på sina frågor har de inte fått, eftersom Ulf Borgström konsekvent har vägrat prata. Både polis och journalister har försökt, inte minst i samband och efter domen 2011, men han har alltid valt att tiga.

Tills nu.


Kvällsposten fick möjligheten att träffa Ulf Borgström. Han sade sig vilja berätta. Han var beredd att låta sig intervjuas och svara på våra frågor.

Om både dåtid, nutid och framtid.

När möjligheten dök valde vi att ta den, trots att det aldrig är okomplicerat att låta en dömd brottsling berätta, framför allt inte när personen – som i det här fallet – uttrycker hot om nya brott som riskerar att skada andra människor.

Vi valde att göra intervjun.

Vi ställde frågorna vi ville ställa.

Vi fick svar på frågorna och vi redovisar svaren.

Vi ställde motfrågor till anklagelser och hot, och vi fick svar på allt, även om Ulf Borgström ofta uttrycker sig på ett sätt som är typiskt för honom – otydligt och kryptiskt.


Innan vi publicerar intervjun, vilket vi gör i dagens och morgondagens tidning, har vi pratat med den polis som kan Borgström bäst av alla, samt flera experter och forskare, och låtit dem ta del av materialet och kommentera det.
De har konstaterat att hoten är de samma som han uttryckt tidigare, och som framgår om man läser framför allt olika förundersökningar. Det är inga nya hot och de är inte riktade mot enskilda personer. Dan Granvik, pensionerad kriminalinspektör vid länskriminalen som var med att få Ulf Borgström fälld för grov mordbrand, säger också: "Det är bra att det här kommer fram. Nu kan myndigheter och andra förbereda sig i god tid och förbättra eventuella rutiner".


Intresset från experternas sida har varit stort. De är fortsatt bekymrade - och i vissa fall rädda - för framtiden. Om den här intervjun kan bidra till att ge svar – och därmed kanske bidra till en lugn framtid – så är det bra. Man ska komma ihåg att detta är en man som polisen har ansett så farlig att man lagt enorma resurser på att bevaka honom dygnet runt.


Allt som kan bidra till att lösa framtida problem är bra.


Intervjun fortsätter i morgondagens tidning och på KvP.se och avslutas också med en hopp om försoning. Ulf Borgström säger sig vara "trött på jiddret" och öppnar för att hitta en lösning, även om förslaget kommer med en del inte helt okomplicerade krav från hans sida.

För allas skull hoppas vi att försoningen lyckas.