Maria Rydhagen
Alarm på morgonen. Snooze. Alarm. Snooze. Panik. Frukost. Ingen köpte Bregott i går. En ny ask har inte på ett magiskt sätt vuxit upp i kylskåpet under natten. Vardag. Varje dag fattas alltid något lite.
Kylan. Torrsprickor i läpparna som ingen kräm kan bota. Kylan. Vantar, som ligger glömda, antingen på Clas Ohlson eller Hemköp. Eller i någon rännsten. Vantar. Vardag. Januari. De röda dagarna är slut nu.
Icas egna fiskbullar i dillsås. Värm och ät direkt ur burken.
Gå till jobbet.
Gå hem.
Parkera cykeln.
Hitta den igen. (Förhoppningsvis.)
Gå till gymmet för att springa bort den här diffusa ömheten i musklerna. Kroppen som protesterar. Erfarenheten som driver på. Margaret Atwood: ”You aren’t sick and unhappy – just alive and stuck with it”.
Lägga i en maskin tvätt och dosera tvättmedel. Förvaras oåtkomligt för barn. Vid kontakt med ögonen, skölj med vatten i flera minuter.
Hålla andan.
I flera minuter.
Leva.
Januari. Vardag. Livet är innerst inne gott, eller hur? Det andra, allt det otäcka som händer, alla de som är ovänliga – det är undantagen, visst? Vad säger Antje Jackelén om saken? Januari. Fattigaste månaden men också början på något nytt.
Åka tåg. Kolla tidtabellen i appen. Tidtabellen – som en önskan, en bön. Ett ideal. Men inte fasiken kommer det något tåg. ”Vi väntar på att få klartecken att köra vidare.” Januari. Vardag. Helgerna är slut nu. Vi väntar på klartecken att leva vidare. Solglimtar. Ljusare dagar. Vardag. Valår. Vad som helst kan hända.
Köpa mat. Var står egentligen honungen? Flyttar de om i butiken, oavbrutet? Är detta viktigt? Rea på blommor. Vita tulpaner. En tulpan är som ett leende. Köp.
Ena foten framför den andra. Gå vidare. Januari. Vardag. Måndag till fredag.
Barn som skriker. En gammal man går med rollator och har dessutom en krycka i rollatorkorgen. Väl förberedd på åldringslivets alla hinder. En kille åker hoverboard – och drar en Dramaten efter sig. What? Ibland tror man inte sina ögon, mitt i vardagen, som påstås vara så förutsägbar.
Vardag är inget annat än gåvan till oss som fick leva vidare, ännu en dag. En present vars värde vi inte förmår fatta. SMHI varnar för höga vattenflöden. Trafikverket varnar för halka. Vinter. Vardag. Det är en farlig värld där ute. Så vackra de är, träden, när de är helt kala.
Januari. Vecka 2. Vecka 1 är redan förbi men ytterligare 50 fräscha veckor ligger framför oss. Vad som helst kan hända. I princip kan vem som helst göra vad som helst – när som helst.
Stäng mobilen nu, lägg den i fickan, res dig och gå, boka en flygbiljett. Möjligheten finns, håll med om det.
Men vardag innebär att INTE resa sig och gå, utan stanna. Och inse att man älskar sitt liv. Mer än man anade.
Vintermånad, luftfuktighet, dygnsmedeltemperatur, högtryck. Januari är först i kalendern, kallast på termometern och fattigast på kontot. Det är i januari som kärleken till vardagslivet ställs på prov. December är månaden med guldkant som matar ut helg efter helg – men januari säger bara att livet går vidare och att bra människa reder sig själv.
Vardagsliv är det bästa, men som all sann kärlek sätter den oss på prov ibland. Vardag är varje dag i resten av våra liv.